Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk och svensk press. Ett bidrag till vår tidningstekniks historia, av Gunnar Bjurman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A M ERIK A—S V ERI GE
börja med en mer eller mindre beskrivande
eller kåserande inledning. Pulitzers metod har
den ofantliga fördelen, att när strax före
tidningens pressläggning stora nyheter ingå, det
blir möjligt att bereda plats för dessa och ändå
få med det väsentliga av de förut uppsatta
artiklarna. Man behöver nämligen då icke
omarbeta dessa utan stryker endast så mycket i
slutet, som av utrymmesskäl kräves. Den
annonstekniska metoden, som numera tillämpas av
alla mera välredigerade tidningar med mycket
annonser, går ut på en sådan ombrytning, att
varje annons (det är här icke fråga om s. k.
småannonser) kan framträda så väl som
möjligt utan att dock skada effekten av andra
annonser på sidan och att annonserna komma
så mycket som möjligt i närheten av text. I
synnerhet New York Times har på detta
område nedlagt ett stort, man kan gott säga
vetenskapligt pioniärarbete, vars frukter kommit
även svensk press till godo.
Det slag av artiklar, som kallas intervjuer,
förklaras ofta till upphovsman ha den kände
engelske tidningsmannen W. T. Stead, som
omkom vid Titanicolyckan 1912. Han var utan
tvivel en verklig storintervjuare, men som
ban-brytaren även på detta område torde man få
räkna James Gordon Bennett. Denne skaffade
sig upplysningar från höger och vänster och
angav ofta sin källa, vilket ju redan det blir
ett slags intervju, men han lät också
systematiskt intervjua kaptener och passagerare på i
hamnen inkommande fartyg, och därvid
redogjordes ej sällan rätt utförligt för samtalen.
Intervjun torde alltså, då man tar hänsyn till
dess systematiska användning, få anses vara
en amerikansk metod, som blivit tillämpad i
alla länder och även hos oss, ej minst i
politiska ting. Den som egentligen infört den
politiska intervjun i svensk journalistik och gjort
det på ett elegant sätt är journalisten Thore
Blanche, som vid nära 70 års ålder avled 1932.
Redan för mer än femtio år sedan började
i amerikansk press s. k. serieteckningar
förekomma. Det var för övrigt hjälten i en dylik
serie, en pojke, klädd i gul blus, som gav
upphov till den kända beteckningen »den gula
pressen», varmed man åsyftar de mera
fördomsfria sensationsorganen. Under de senare
decennierna ha dessa serieteckningar antagit
enorma proportioner i amerikansk press. De
tillverkas för många millioner dollars årligen
av stora tecknarsyndikat, och dessa leverera
numera sina alster till tidningsorgan i alla
länder, även och ej minst till de svenska. Flera
av dessa ha drivit en våldsam konkurrens på*
området, men vågorna tyckas nu ha stillats
något, måhända därför att detta sätt att
tillgodose den mera anspråkslösa publikens
intressen visat sig draga allt annat än anspråkslösa
kostnader. En av våra största tidningar
beräknade för ett par år sedan sin årskostnad för
ett flertal amerikanska serier, som den
abonnerade på, till den nätta summan av 100 000 kr.
Även andra amerikanska »features» äro på
samma sätt syndikerade och komma även
under svenska läsares ögon. Åtskilliga av våra
landsortstidningar bjuda sålunda i sina
lördags-eller söndagsbilagor på noveller av amerikanskt
ursprung, vanligen avhandlande banala
hjärte-angelägenheter och försedda med varandra
inbördes mycket snarlika teckningar, vanligen
framställande en ung man och en ung kvinna.
Det kan ej vara tal om annat, än att
amerikaniseringen på dessa båda senast berörda
områden gått till betänkliga överdrifter.
Det torde av denna framställning, som ej kan
göra anspråk på fullständighet, ha blivit klart,
att den amerikanska pressen i olika tekniska
avseenden givit den svenska pressen lärdomar
och impulser av både god och mindre god
beskaffenhet. Det kan tilläggas, att många av de
maskiner, som användas dels inom
redaktionsarbetet, dels för själva tidningsframställningen,
äro amerikanska. I all synnerhet är detta fallet
med sättmaskinerna. Typen Linotype är här,
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
