Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Företagsekonomisk forskning i U.S.A. och Sverige, av Sune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gåvo upphov till en akademisk undervisning
inom företagsekonomiens område, i stort sett
voro desamma i Sverige och i Förenta Staterna,
kom den svenska företagsekonomien att få en
helt annan utvecklingshistoria än den
amerikanska. De första företrädarna för ämnet vid
vårt lands handelshögskolor hade haft sin
akademiska utbildning förlagd till Tyskland,
och det blev det tyska inflytandet, som
dominerade. De akademiska studierna i
företagsekonomi, sådana de till en början bedrevos
vid de tyska handelshögskolorna och vid
Handelshögskolan i Stockholm, voro helt
fristående från studierna i nationalekonomi och
omfattade i huvudsak ämnets rent tekniska
delar: bokföring, handelsräkning, bankteknik
o. s. v. Undervisningen hade till uppgift »att
systematiskt behandla de viktigaste av de
frågor, med vilka affärsmannen under sin
verksamhet måste syssla», och den forskning, som
förekom, gick ut på att rent empiriskt studera
affärstransaktionerna och räkenskapstekniken
inom enskilda företag. Betecknande är, att
ämnet till en början icke kallades
»företagsekonomi» eller över huvud taget »ekonomi»
utan »handelsteknik».
Dessa förhållanden, vilka på grund av den
svenska företagsekonomiens tyskorientering
voro desamma i både Tyskland och Sverige,
stodo närmast i samband med den dåvarande
tyska nationalekonomiens »historiska» och
»antiteoretiska» inställning. För Tysklands
del omöjliggjorde denna ända fram till
1920-talet allt samarbete mellan dessa till naturen
så närbesläktade vetenskaper. Till skillnad från
förhållandena i Förenta Staterna var det
närmast det juridiska tänkandet och ej det
analytiskt-ekonomiska, som till en början satte
sin prägel på den tyska och svenska
företagsekonomien, och när en förändring härutinnan
skedde, berodde denna icke på att de tyska
nationalekonomerna liksom de engelska och
amerikanska kommo att intressera sig för det
enskilda företagets ekonomiska problem utan
på att företagsekonomerna själva alltmer
började syssla med rent teoretiska frågor.
Det tyska inflytandet inom den tidigare
företagsekonomiska undervisningen i Sverige
framgår kanske tydligast därav, att den
utländska litteratur i ämnet, vilken ända fram
till 1920-talet fanns upptagen i de vid
Handelshögskolan i Stockholm använda studieplanerna,
uteslutande var av tyskt ursprung. I och med
att företagsekonomernas intresse alltmer
började förskjutas från de tekniska till de
teoretiska delarna av ämnet och att undervisningen
utsträcktes till de industriorganisatoriska och
distributionsekonomiska områdena, började
emellertid en allt tydligare orientering emot
amerikanska idéer att göra sig gällande. Den
amerikanska litteraturen på de
balansanalytiska och kostnadsanalytiska områdena började
uppmärksammas, och genom översättning till
svenska av F. W. Taylors arbeten (»The
principles of scientific management» redan år 1914
och »Shop management» år 1923) ökades
intresset för amerikansk industriorganisatorisk
forskning. Ingen del av ämnet kom
emellertid att bli mera påverkad av amerikanska idéer
än distributionsekonomien. Detta gäller både
med avseende på själva den akademiska
undervisningen och på det vetenskapliga
forskningsarbetet. Det år 1929 grundade
Affärsekonomiska forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan i Stockholm planerades sålunda helt efter
amerikansk förebild, och de av institutet
utgivna publikationerna inom grosshandelns och
detaljhandelns områden visa en märkbar
påverkan av amerikansk forskning. Även för det
forskningsarbete, vilket i vårt land alltmer
börjat ägnas åt rent praktiska frågor inom
reklam, försäljningsorganisation och
marknadsbedömning och vilket närmast kommer till
uttryck i en rik tidskriftslitteratur, ha de
amerikanska impulserna varit av största betydelse.
Det är givetvis främst genom litteraturen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
