432 (Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Företagsekonomisk forskning i U.S.A. och Sverige, av Sune Carlsson - Amerikanska idéer i svensk industrialism, av Alex. Engblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som den amerikanska företagsekonomien
kommit att påverka den svenska undervisningen
och forskningen. Endast vid
Handelshögskolans i Stockholm bibliotek ha under de senaste
fem åren inköpts över 200 företagsekonomiska
arbeten av amerikanskt ursprung, vilket
representerar nära 40 % av all inkommen utländsk
litteratur. Ägde man en statistik över de
utlånade böckerna och tidskrifterna, skulle
säkerligen betydelsen av dessa amerikanska arbeten
framträda ännu mer. Det är emellertid ej
endast genom facklitteraturen, som de
amerikanska impulserna förmedlas. Genom
stipendiebidrag från Handelshögskolan i Stockholm,
från Sverige-Amerika stiftelsen och från andra
institutioner har det under senare år blivit
möjligt för ett allt större antal yngre ekonomer
att vistas i Förenta Staterna för teoretiska och
praktiska studier inom företagsekonomiens
område. Betydelsen av dessa studier för den
svenska företagsekonomiska forskningen ligger
ej endast i de omedelbara lärdomar, som dessa
stipendiater föra med sig hem, utan även i de
allmänna intryck de erhålla av den
företagsekonomiska forskningens värde för ett lands
näringsliv. Det är också till stor del tack vare
dessa stipendiater, vilka så småningom kommit
ett erhålla framstående platser inom svensk
handel och industri, som det kommit att
utvecklas en lika intim kontakt mellan det
privata näringslivet och den företagsekonomiska
forskningen, som alltid varit karakteristisk för
amerikanska förhållanden.

Sune Carlson.

AMERIKANSKA IDÉER I
SVENSK INDUSTRIALISM.

Vårt lands utveckling från agrarland till
industriland är en fas i vår ekonomiska
historia, som till sin väsentliga del tillhör de allra
senaste decennierna. Det är givet, att denna
snabba utveckling fört med sig en hel del
problem, som det gällt för industrien — och
samhället i övrigt — att söka lösa på bästa sätt. Det
har dels gällt frågor av mer materiell art,
sådana som stått i samband med själva
organiserandet, handhavandet av produktionsapparaten.
Det har å andra sidan dykt upp en mängd
problem av social art, frågor, som gälla
förhållandet mellan företagare och arbetare.

I fråga om den materiella, den praktiska
sidan av industriens organisatoriska
utveckling har svensk industri rönt djupgående
påverkningar utifrån och alldeles speciellt från
ett land, där industrien av förhållandena var
nästan tvingad att söka nya vägar, pröva nya
idéer, nämligen från U. S. A.

Det amerikanska inflytandet har förstärkts
därigenom, att en stor del av våra ingenjörer
och tekniker i ledande ställning vistats i
Amerika längre eller kortare tid. De ha därigenom
erhållit en personlig kännedom om de nya
strömningar, som sökt sig fram.

Vad som kanske väger tyngst i fråga om
denna Amerikas inverkan på svensk
industriell organisation är väl den revolutionerande
omsvängning i inställningen till
industriproblemen, denna, man frestas säga, nya industriella
filosofi, som brukar sammanfattas i slagordet
»scientific management».

Det antyddes här ovan, att den egentliga
omsvängningen från agrarland till
industriland för Sveriges del kan förläggas till de
senaste decennierna. Visserligen spelade
industrien även tidigare en betydande roll, men
alltifrån fabriksdriftens blygsamma första
framträdande under förra hälften av 1800-talet och
till årtiondet närmast efter sekelskiftet var
svensk industri liksom i stort sett även
utlandets blott en förstorad upplaga av »den gamla
bysmedjan». Man byggde på gammal nedärvd
tradition. Det var den praktiska erfarenheten,
som satt i högsätet och bestämde utvecklingen.

Utomlands började emellertid andra vindar

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfm/1938/0462.html

		Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 432 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

AMERIKANSKA IDÉER I SVENSK INDUSTRIALISM.

AMERIKANSKA IDÉER I
SVENSK INDUSTRIALISM.