Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanska idéer i svensk industrialism, av Alex. Engblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handhades i regel av ingenjörer och tekniker
med mindre grundlig utbildning. Man har nu
funnit, att högskoleingenjörerna just tack vare
sin mera vetenskapliga utbildning äro bättre
skickade än tekniker och verkmästare att
handha även fabriksdriften.
Allteftersom industriföretagen börjat att
taga avstånd från det slentrianmässiga
tänkandet, har man inriktat sig på tillverkning av
ett mindre antal typer och sökt framställa
dessa så ekonomiskt som möjligt.
Försäljningen har också så småningom omlagts efter
mera planmässiga principer i syfte att skapa
en ökad marknad för produkterna. Följden
har blivit, att ingenjörernas arbetsuppgifter
avsevärt ökats, så att de numera i en ständigt
ökad omfattning sysselsättas med icke endast
tillverkningen utan också ekonomiska och
organisatoriska uppgifter samt försäljning.
Ämnesområdet industriell ekonomi och
organisation har därför fått en ökad betydelse för
ingenjörsutbildningen, icke minst på
högskolestadiet. Tyvärr har dock detta ämnesområde
ännu ej fått motsvarande ställning och styrka
inom våra tekniska högskolors
lärarorganisationer och undervisningsplaner.
Den vetenskapliga arbetsledningens
principer vinna en ständigt ökad terräng inom
svensk industri. Härtill har verksamt bidragit,
att vi fått vissa institutioner, som nedlägga ett
betydande arbete på att samla och bearbeta
erfarenheter efter våra speciella förhållandens
krav. Hit hör i främsta rummet
Ingenjörsvetenskapsakademiens kommitté för
arbetsvetenskap, vidare Svenska teknologföreningens
avdelning för industriell ekonomi och
organisation samt Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut, som genom sina utbildningskurser
söker främja en utveckling i vetenskaplig
riktning i fråga om industriell arbetsledning.
Strävandena ha internationellt samlats i
International committee for scientific management
med subkommittéer i de flesta industriländer.
I Sverige utgöres detta organ av
Nationalkommittén för rationell organisation.
Kanske lika betydelsefull för den
industriella organisationens utveckling som
scientific-managementrörelsen var den likaledes i
Amerika först i större utsträckning lanserade idén
om massproduktion. Termen är en dålig
översättning av det amerikanska uttrycket
»mass-production».
Vad detta innebär åskådliggöres lättast
genom ett exempel. När man tidigare byggde en
maskin, gick det i regel så till, att maskinens
olika delar tillverkades inom verkstadens olika
avdelningar med en viss noggrannhet. Vid
hopsättningen hade man alltid att räkna med ett
många gånger omfattande och tidsödande
justeringsarbete för att få delarna att passa ihop.
Här arbetade en ny idé sig fram. Man
började tillämpa strängare noggrannhet vid de
olika delarnas tillverkning, en noggrannhet,
som drevs så långt, att praktiskt taget ingen
justering alls behövdes vid hopsättningen. Man
vann härigenom flera fördelar. För det första
kunde man tillverka en och samma detalj i ett
stort antal exemplar åt gången och därigenom
sänka tillverkningskostnaderna. För det andra
blev hopsättningen avsevärt underlättad. För
det tredje blev hela reservdelsproblemet
ytterligt förenklat; man visste, att om en ny axel
behövde läggas in, så var det bara att ta en
ur serien. Att den passade var man säker om
på förhand. Möjligheten att på så sätt tillverka
en maskin i stora serier har i många avseenden
åstadkommit en fullständig omvälvning i
maskinindustriens organisation. I all synnerhet
gäller detta, sedan man genom en svensk
uppfinning, Johanssons precisionsmåttsystem, fått
ett medel att praktiskt förverkliga toleranser,
som förut blott voro teoretiskt möjliga.
Seriefabrikationen förde till vad man kallade
»flytande tillverkning», i sin extrema form
framträdande som »det löpande bandet». Den
amerikanska bilindustrien gick även här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
