Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanska idéer i svensk industrialism, av Alex. Engblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
områden. Han inskränkte sig icke blott till tids-
och arbetsstudier. Enligt hans åsikt fordrades
av en förnuftig arbetsledning även att
arbetsprocessen skulle uppdelas i enklare
operationer. Genom denna arbetsfördelning och den
därigenom ernådda specialiseringen skulle en
viss arbetare ha lättare att förvärva en högre
grad av skicklighet just för sin uppgift.
Taylor framhöll också vikten av att arbetet
inom företaget blev föremål för en
omsorgsfull planering. Endast härigenom kunde man
undvika produktionsförluster, orsakade av den
väntetid, som blev följden av att material för
en viss arbetsprocess ej fanns tillgängligt i
rätt tid.
Slutligen ansåg Taylor det också nödvändigt,
att arbetaren skulle ha ekonomisk vinst av de
ökade arbetsprestationer han kunde
åstadkomma. Han höll med andra ord före, att en sådan
löneform skulle användas, att arbetaren själv
hade intresse av att höja sin arbetsprestation.
Dessa riktlinjer för en rationell
företagsledning utformades av Taylor under åren
1895—1910 i en serie av arbeten, »A piece rate
system», »Shop management», »The principles
of scientific management» m. fl. De väckte,
som antytts i det föregående, ett oerhört
uppseende, i all synnerhet sedan en statlig
kommitté 1912 tillsatts för att undersöka
Taylor-systemets verkningar; kommitténs
förhandlingar ventilerades med snabbhet av
dagspressen. Det var i samband med dessa
undersökningar, som benämningen »scientific
management» lanserades. Och det var under
denna benämning, som de nya idéerna började
sitt segertåg världen runt, överallt väckande
en mången gång stormig diskussion.
Även närmast före världskriget var det
faktiskt så, att varje strävan att förnuftsmässigt
omgestalta arbetet kallades »Taylor-system».
Detta innebar emellertid en avgjord överdrift.
De principer, som i detta sammanhang
lanserades, ha inte helt och hållet Taylor till
upphovsman; ej heller voro de av honom
föreslagna åtgärderna så fullkomliga och logiskt
sammanhängande, att man utan reservation
kunde tala om ett »system».
Vad som däremot utmärker Taylor är
omfånget och grundligheten, i viss grad fanatismen
i hans rationaliseringssträvanden och det
propagandaartat grundläggande i hans
ståndpunktstagande. Vad han lidelsefullt ville var
att bekämpa slentrianen och att ersätta den
med en genomtänkt ordning.
Taylors arbeten fortsattes och utvecklades
av män sådana som Gantt, Emerson, Barth m. fl.
Gilbreth ägnade sina undersökningar
huvudsakligen åt att för varje arbetsprocess söka
eliminera onödiga rörelsemoment. Bedeaux
införde en ny idé i och med sin poängmetod
för arbetets mätande o. s. v.
Scientific-managementrörelsen fick i svensk
ekonomisk litteratur den i viss mån olyckliga
beteckningen »rationell arbetsledning». Denna
var hämtad från den i Frankrike vedertagna
benämningen, som i sin tur var en misslyckad
översättning av den engelska termen.
Riktigare är att kalla den »vetenskaplig
arbetsledning», ett uttryck som träffar själva kärnan
i de nya idéerna.
Alltsedan dessa gjorts lättare tillgängliga för
svensk publik, bl. a. genom de översättningar
av Taylors arbeten, som föranstaltats av
Sveriges industriförbund, ha de utövat ett djupt
inflytande på vårt lands industriella
organisation. Visserligen är det icke hos oss — lika
litet som i andra industriländer — så, att
vetenskapliga arbetsmetoder helt genomsyrat
industriförvaltningen, men mycket har dock
åstadkommits, särskilt under de senare åren.
I och med den nya industriella erans början
i vårt land har efterfrågan på högkvalificerade
ingenjörer avsevärt stegrats. Tidigare var det
vanligtvis så, att t. ex. högskoleingenjörer
huvudsakligen sysslade med närmast
produkternas konstruktiva utformning. Tillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
