Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Ostron och ostronodling, av O. Nybelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OST RON ODLING
Bild 2. Halvschematisk bild av ostronets inre byggnad; högra
skalet och mantelfliken avlägsnade. Närmare förklaring i texten.
höjd urskiljer dels den vitaktiga muskeln, som
håller skalhalvorna samman och som
följaktligen måste genomskäras för att man skall
kunna öppna ett levande ostron, dels det s. k.
skägget, som helt enkelt är djurets
andningsorgan eller gälar. I själva verket är ostronets
byggnad mycket mera invecklad, vilket torde
framgå av den halvt schematiska bild 2.
Närmast innanför skalet omges djuret av de två
tunna s. k. mantelflikarna, som utåt sluta sig
tätt intill de båda skalens insida; det är just
mantelflikarnas utsida, som avsöndrar skalets
pärlemorskikt. På bild 2 är den mot
åskådaren vända högra mantelfliken bortskuren och
övriga delar blottade. Av dessa lägger man
främst märke till de två paren kamformiga,
bågböjda gälar, vilka dela den från övriga
organ fria mantelhålan i två avdelningar (In.
Ch. och Ex. Ch.). Vid gälbladens övre kant
462
sitta munflikarna (L.P.), som leda
upp till munnen (M). Från denna
går den korta matstrupen ned i den
säckformiga magen, och där vidtar
tarmen, som först beskriver en
dubbel slinga ned mot gälarna för att
sedan löpa runt magen och mynna
ut vid A till vänster om den stora
slutmuskeln i bildens mitt.
Slutmuskeln är ej en enhetlig bildning
utan utgöres av två skilda delar.
Den ena (M.M.) består av
tvär-strimmiga muskler, .vilka öppna och
sluta skalhalvorna, den andra (C.M.)
är uppbyggd av glatta muskeltrådar
och tjänstgör som ett slags
fastlås-ningsmekanism för varje önskat
avstånd mellan skalen; det
sammandragande muskelpartiet kan
härigenom komma till vila, sedan det
önskade inbördes läget mellan
skal-» halvorna åstadkommits. Den på
bil-s den ovan slutmuskeln belägna
spol-formiga bildningen är hjärtat med
ett förmak (Au) och en kammare (V),
omslutna av hjärtsäcken. Från hjärtat utgå
blodkärl, som föra ett färglöst blod, innehållande
vita blodkroppar. I vävnaderna runt
magsäcken äro fortplantningsorganen belägna. Våra
ostron äro hermafroditer, d. v. s. varje individ
har förmåga att alstra såväl hanliga
könsprodukter, sädeskroppar, som honliga, ägg.
Utom under ett kort skede i
larvutvecklingen saknar ostronet förmåga att självt
förflytta sig; med den kupiga vänstra
skalhalvan sitter det fästat vid något fast underlag, i
regel på bergbottnen eller, där bottnen är lös,
på tillfälligt förekommande fasta föremål.
Ostronet kan följaktligen ej aktivt uppsöka sin
föda, som dels består av encelliga, i vattnet
fritt svävande s. k. planktonalger, dels, och
kanske framför allt, av det av finfördelade
växt- och djurrester bestående slam, s. k. de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
