478 (Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Organisationer till skydd för auktorsrätten. Kongress i Stockholm av författar- och kompositörskonfederationen, av Eric Westberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AU KTORSRÄTT

Olika länder ha fått sina rättsregler
fastställda vid skilda tidpunkter, och
lagbestämmelserna ha självfallet då kommit att utformas
på olika sätt. Eftersom de gällande lagarna
dessutom i regel avsett skydd endast i det
egna landet, sökte staternas regeringar under
mitten av 1800-talet genom ömsesidiga
traktater utvidga auktorsskyddet till att gälla även
internationellt. Skyddet måste dock i många
fall bli ofullständigt och antalet sådana
traktater mycket stort. Apparaten för att skänka
fullt internationellt skydd måste med andra
ord bli tung och svårhanterlig. Fördenskull
bildades 1886 på föranstaltande av schweiziska
förbundsrådet Bernkonventionen angående
bildande av en internationell union för skydd av
litterära och konstnärliga verk, vilken
konvention blivit även ett kollektivt avtal
beträffande konstruktionen och innehållet i de för
varje land gällande lagarna angående
auktors-rättsskyddet. Till Bernunionen anslöt sig
Sverige 1904. Den första i Sverige antagna lagen
»om äganderätt till skrift» är daterad den 10
aug. 1877. Såväl Bernkonventionen som vår
svenska lag har vid flera tillfällen reviderats
cch kompletterats, Bernkonventionen senast år
1928 och den svenska lagen »om rätt till
litterära och musikaliska verk» senast år 1931.

Antalet till Bernkonventionen nu anslutna
länder är 39, i vilken siffra icke inräknats
Nederländska Indien, Portugals och Englands
kolonier, vissa protektorat och
mandatområden, som genom moderländerna bereda samma
skydd. Sammanlagda invånarantalet i dessa
länder uppgår till c:a 1 000 mill. Här ha dock
icke medräknats Amerikas Förenta Stater,
som icke anslutit sig till Bernunionen men som
ha överenskommelse med de flesta Bern-

unionsländer om ömsesidigt skydd.

* *

Det säger sig självt, att den enskilde
upphovsmannen — författaren, tonsättaren — av

praktiska skäl icke kan övervaka, att hans
rätt icke trädes för nära av restauratörer och
dansbaneägare, biografdirektörer och
kaféid-kare, radio- och teaterföretag, konsertgivare
och tivoliägare, grammofon- och filmbolag
m. fl. kategorier av s. k. musikförbrukare.
Å andra sidan är det icke tänkbart, att den
enskilde musikförbrukaren, som önskar lojalt
iakttaga lagens bestämmelser, skulle kunna
uppspåra och träda i direkt förbindelse med
alla de tusentals — ja, tiotusentals —
upphovsmän, vilkas verk framföras på
närings-och förlustelseställena. För att möjliggöra
kollektiva upplåtelser av vissa
auktorsrättig-heter ha fördenskull tonsättarna och
författarna sammanslutit sig i organisationer —
i regel nationsvis —, vilka upplåta
exploateringsrätten till verken. Formerna för
upplåtelsen variera. Då det gäller exempelvis
rätten till sceniskt framförande av dramatiskt
eller musikdramatiskt verk, upplåtandet av
dramatiserings- eller filmatiseringsrätten och
liknande, sker detta merendels för varje
enskilt verk; då det gäller upplåtande av
utföranderätten eller rätten till mångfaldigande
genom överförande på mekaniskt instrument,
brukar upplåtelsen avse hela den repertoar
eller litteratur, till vilken organisationerna äga
sådan rätt. Organisationerna äro till sin
byggnad ekonomiska föreningar men understundom
även aktiebolag och liknande affärsföretag.
Oftast äro de olika auktorsbefogenheterna
organiserade för sig, så att i ett och samma land
en förening företräder upphovsmännens
utföranderättigheter, en annan tonsättarnas och
författarnas rätt till mekaniskt mångfaldigande,
en tredje rätten till sceniskt uppförande av de
dramatiska verken etc.

De första organisationerna av detta slag
tillkommo för 80—90 år sedan. Den svenska
utför änder ättsorganisationen Stim (Föreningen
Svenska Tonsättares Internationella
Musikbyrå) bildades 1923, och den svenska orga-

478

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfm/1938/0510.html

		Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 478 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|