Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Lettlands näringsliv. Ulmanisregimens nationaliseringsprogram, av S. Bågstam - Nytt malmavtal godkänt av riksdagen, av E. Hlr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ALM AV T AL
Chokladindustrien. Flera företag ha
likviderats och verksamheten övertagits av a.-b.
Laima (Lyckan).
Textilindustrien. 1937 bildades a.-b. Rigas
Vilnas Rüpnieks (Rigas Ullindustri).
Bränsle- och drivmedelsmarknaden. 1933
bildades a.-b. Ogle (Kol) och 1937 a.-b.
Deg-viela (Drivmedel).
Brödmarknaden är det område, som senast
blivit föremål för statlig verksamhet. A.-b.
Maisneeks (Bagaren) har till uppgift att höja
brödets kvalitet och rationalisera brödhandeln.
Alla dessa företag ha fått formen av statligt
styrda aktiebolag, i vilka en del av aktierna
åsatts låga nominalvärden för att möjliggöra
för staten att avyttra dem till enskilda. Det
kan knappast antagas, att staten skall nöja sig
med de redan vunna positionerna, utan man
kan vänta sig, att det statliga initiativet
ut-sträckes till sådana områden, som hittills ej
berörts. Att det torde vara regeringens avsikt
att någon gång i framtiden börja avveckla
statens företagarverksamhet framgår dock av
följande uttalande av statspresidenten Ulmanis:
»Regeringen har ej för avsikt att förbli
innehavare av tegelbruk, kalkbruk eller andra
fabriker. Detta är temporärt nödvändigt, då
det utgör den säkraste vägen och möjligheten
i vårt århundrade att genomföra alla
erforderliga förändringar. Så snart tillfälle gives, skall
regeringen återlämna dessa företag till
allmänheten i form av aktier.» S. Bågstam.
Nytt malmavtal godkänt
AV RIKSDAGEN.
Årets riksdag har bemyndigat Kungl. Maj:t
att å statens vägnar med Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag och Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund träffa ett
tilläggsavtal om malmskeppningen från de lappländska
malmfälten.
De nämnda bolagens (i det följande kallade
LKAB och TGO) rätt till malmskeppning är
genom ett år 1927 träffat avtal med svenska
staten begränsad så, att från gruvfälten
Kiirunavaara, Gällivare och Luossavaara för varje
bokslutsår får bortfraktas sammanlagt högst 9
mill. ton järnmalm; den fastställda
årskvantite-ten får överskridas med högst 10 %, men de
under en period av tre på varandra följande
bokslutsår befraktade kvantiteterna få
sammanlagt ej överskrida 27 mill. ton. TGO har
tillika förbundit sig att begränsa exporten av
malm från sina gruvor i Grängesbergsfältet till
1 mill. ton årligen.
Enligt 1938 års avtal äger LKAB rätt att för
tiden intill den 1 okt. 1940 utöver de i 1927
års avtal stipulerade kvantiteterna från de
nämnda lappländska malmfälten bortfrakta
ytterligare 6 mill. ton. Denna merbrytning
motiveras med önskvärdheten av att utnyttja den
nuvarande högkonjunkturen men har
begränsats med hänsyn till att det ansetts lämpligt
att för närvarande undvika mera betydande
kapitalinvesteringar. Merbrytningen
betecknar nämligen maximum av vad som med
nuvarande tekniska resurser kan åstadkommas
under tiden till den 1 okt. 1940.
Det nya avtalet innefattar jämte
bestämmelser om brytningskvantiteterna även
föreskrifter, som avse att tillgodose statens intressen
som meddelägare i LKAB. Staten och TGO
äga nämligen hälften var av aktierna i LKAB,
varvid staten äger preferensaktierna och TGO
stamaktierna. De båda intressenternas
rättigheter och skyldigheter regleras genom avtal
av år 1927 och 1932, innebärande bl. a. följande:
För tiden t. o. m. den 30 sept. 1947 äger
staten rätt till en royalty av 1,50 kr. per ton
bortfraktad malm. i den mån vinsten för de
olika åren därtill förslår, skall TGO som
stamaktieägare därefter erhålla en utdelning,
motsvarande statens royalty, varefter eventuellt
återstående vinst delas lika mellan de båda
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
