Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Nytt malmavtal godkänt av riksdagen, av E. Hlr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ALM AV T AL
intressenterna. Den 30 sept. 1947 och
sedermera vart tionde år den 30 sept. äger staten
rätt att inlösa stamaktierna i LKAB.
Lösensumman beräknas till hälften av det
kapitalise-rade värdet av medelnettovinsten på en
brytningskvantitet av 4,25 mill. ton järnmalm. Om
inlösen ej sker 1947, skall för tiden efter denna
dag och intill dess staten begagnar sig av sin
inlösningsrätt LKAB:s nettovinst fördelas så,
att vinsten, i vad den belöper på en under varje
bokslutsår bortfraktad kvantitet av intill 3,75
mill. ton, delas lika mellan staten och TGO
samt vinsten på överskjutande kvantiteter
fördelas med 2/3 på staten och 1/3 på TGO.
Eftersom staten genom en eventuell inlösen
av stamaktierna övertar företaget i befintligt
skick med tillgångar och skulder, ha i 1927
års avtal inryckts jämväl bestämmelser om
LKAB:s ekonomiska förvaltning, sålunda
utom dylika, som avse begränsning av
malm-skeppningen, även om skyldighet att utdela
hela den utdelningsbara vinsten samt om vissa
årliga avskrivningar. Annan fondering av
vinstmedlen fick enligt 1927 års avtal ej
förekomma.
Genom 1932 års avtal, som avsåg att tillföra
LKAB ökat rörelsekapital och konsolidera
bolagets ställning, erhöll bolaget emellertid rätt
att utöver föreskriven avsättning till
reservfond verkställa viss fondering av vinstmedel,
för mötande av nya kriser. I händelse
statsinlösen av stamaktierna kommer till stånd, skola
de fonderade vinstmedlen delas lika mellan
staten och TGO.
I fråga om fördelningen av vinsten på den
ovannämnda merbrytningen innehåller 1938
års avtal regler, som i vissa avseenden avvika
från de eljest gällande. Av denna vinst skall
nämligen 1/3 avsättas till en avskrivningsfond,
-som i händelse av statsinlösen oavkortad inne-
hålles i bolaget. Återstående av vinsten
skola disponeras enligt bestämmelserna i 1927
och 1932 års avtal. Denna anordning avser att
tillförsäkra staten vederlag för den minskning
i malmtillgången, som blir en följd av
merbrytningen. Avsättningen till avskrivningsfond
skall dock ej påverka den på grundval av
medelnettoinkomsten per ton malm beräknade
inlösningssumman, vilken alltså skall beräknas
till samma belopp, som om någon utökning av
brytningen ej kommit till stånd.
Det för riksdagen framlagda avtalsförslaget
innehöll även en bestämmelse, som avsåg att
främja uppkomsten av malmförädling inom
Norrbottens län. LKAB skulle härigenom ha
skyldighet att, utan inskränkning i de
kvantiteter, som bolaget avtalsenligt äger bortfrakta
från sina malmfält, årligen tillhandahålla 100 000
ton för ändamålet lämplig malm till ett pris,
motsvarande självkostnaden, ökad med 10 %.
Riksdagen har emellertid i skrivelse till Kungl.
Maj:t på statsutskottets förslag i anledning av
väckta motioner anhållit om övervägande av
möjligheterna till en jämkning i avtalets
bestämmelser, så att behovet av inhemsk råvara
för järnförädling samt för tillverkning av
fos-forsyrehaltiga gödselmedel bättre säkerställes.
I samband med godkännandet av det nya
avtalsförslaget har riksdagen även beviljat ett
anslag av 3 mill. kr. till konjunkturutjämnande
stödåtgärder inom malmkommunerna (Luleå
stad, Jukkasjärvi och Gällivare kommuner).
Medlen skulle enligt finansministerns plan dels
användas så, att staten inbetalar vissa
minimibelopp utan angivet ändamål, vilka avräknas
mot den staten påförda kommunalskatten, dels
utgå i form av bidrag för vissa direkta
hjälp-åtgärder. Förslag till direktiv för medlens
användning torde komma att föreläggas 1939 års
riksdag. E. Hlr.
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
