Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Mayaindianernas ruinstäder. Nyare utgrävningar i Chichen Itzá, av S. Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAY A
lågo så tätt, att man från tempelkrönen i den
ena staden kunde se den andra. De voro
religiösa centra och handelsplatser. Odlingarna
krävde stort utrymme, folkmängden ökades, och
till slut blev vägen till staden för lång, varför
ett nytt centrum anlades. Redan nu började
även norra delen av Yucatanhalvön koloniseras.
Från 600-talet e. Kr. flyttades tyngdpunkten
så småningom alltmer mot norr, och städerna i
söder övergåvos. Många teorier ha framlagts
för att förklara orsaken härtill. Den enklaste
och naturligaste, som grundar sig på studier av
naturförhållandena kring de äldsta städerna,
kan i korthet sammanfattas på följande sätt:
Ursprungligen fanns i dessa trakter ett stort
antal sjöar, enär landet är flackt och avlopp
delvis saknas. På sluttningarna till dessa sjöar
odlades majs, folkets viktigaste kulturväxt.
Skogarna höggos i allt större utsträckning ned,
och detta hade till följd, att de tropiska
skyfallen så småningom spolade ned jorden i
sjöarna, vilka till slut blevo oländiga moras.
Skördarna blevo allt magrare, kommunikationerna,
som förut upprätthållits i stor utsträckning
med kanoter, blevo allt sämre och myggplågan
allt bittrare. Folket tvingades att utvandra.
I norra Yucatan växte nya städer upp, och i
början av 1000-talet bildades ett förbund av de
tre ledande stadsstaterna, Chichen Itzå,
Maya-pån och Uxmal. Enligt en tradition skedde det
på föranstaltande av en vis man, Kukulcan.
Samme man, eller i alla händelser en liknande
kulturhero, som med tiden gavs gudagestalt,
uppträder även i det centrala Mexikos högland.
Där är han känd under namnet Quetzalcoatl,
fjäderormen. Måhända förkroppsligar han hos
mayanerna endast nya religiösa idéer, inkomna
från Mexikos högland. Efter nära två
århundraden av fred utbröt inbördeskrig. Mayapäns
härskare lära ha införskrivit mexikanska
legotrupper och gingo segrande ur striden.
Chichen Itzå blev legosoldaternas byte. Enligt en
annan uppfattning ledde Quetzalcoatl dessa
mexikanska truppstyrkor men var icke blott
krigare utan även en framstående
administratör och vetenskapsman. Vid mitten av
1400-talet höjdes emellertid upprorsfanan under
ledning av hövdingen i Uxmal, och Mayapån lades
i ruiner. Egendomligt nog synas såväl Uxmal
som Chichen Itzå ha övergivits.
Härskarfamiljen i den förra staden flyttade till en
närbelägen plats, där ättlingarna i rakt nedstigande led
ännu bo. Deras stamfader, Ahuitzok Tutul Xiu,
hade grundat Uxmal år 1007, och få familjer i
världen torde kunna räkna flera anor. Chichen
Itzås invånare drogo söderut till Peténsjön i
Guatemala och underkuvades först under
1600-talets sista år. Vart de mexikanska
legosoldaternas ättlingar togo vägen efter revolutionen
förmäler icke traditionen.
I Chichen Itzå kunna två olika
byggnadsstilar klart urskiljas. Den äldre tidens byggnader
överensstämma med tempel och palats i de
övriga mayastäderna i norra Yucatan. Men det
finns även sådana, som måste tillskrivas den
främmande faktor, vilken ingrep i det
politiska spelet, Quetzalcoatl-Kukulcan och hans
mexikaner. Dessa byggnader ge ej blott staden
dess särprägel, utan de dominera även helt
stadsbilden.
Högre och mäktigare än de övriga
byggnadsverken reser sig den pyramid, som efter den
mytiske kulturbäraren-erövraren fått namnet
Kukulcans tempel. För 10 år sedan var den
täckt med nedfallna stenar, jord och buskar,
men genom de mexikanska myndigheternas
försorg har den nu återfått sitt ursprungliga
utseende. Magnifika trappor, en på vardera
sidan, leda upp till helgedomen, som är belägen
30 m över marken. Genom att trapporna äro
bredare upptill än vid basen verka de nedifrån
jämnbreda. Detta är endast en av de många
arkitektoniska finesser, som utmärka denna
byggnad. Den kan även sägas vara en nyckel i
sten till mayafolkets kalender. Trappstegens,
terrassernas och nischernas antal ge de siffror,
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
