Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Mayaindianernas ruinstäder. Nyare utgrävningar i Chichen Itzá, av S. Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAY A
MAYAINDIANERNAS
RUINSTÄDER.
NYARE UTGRÄVNINGAR I
CHICHEN ITZÅ.
»En okänd ruinstad från det gåtfulla
maya-folket har påträffats i Yucatans urskogar» är
en nyhet, som då och då från Mexiko via New
York går genom världspressen. Hos
lekmannen väcker nyheten knappast någon sensation,
och mannen av facket lägger förmodligen
endast in fyndet på sin karta, där den nya
pricken trängs bland talrika föregångare. Någon
definitiv lösning på folkets gåtor ger denna nya
stad lika litet som de många tidigare påträffade.
Mayafolkets problem ha blivit föremål för
ofantligt arbete av skarpsinniga forskare
världen runt och av segt ihärdiga fältarbetare.
Resultatet motsvarar knappast arbetet, men
trots detta, eller kanske just därför, stegras för
varje år intresset för det folk, som med en viss
rätt kallas Nya världens greker.
Amerikas första upptäckare kommo från
nordöstra Asien över Beringssund efter den
sista nedisningsperioden. När detta skedde är
ännu en öppen fråga, men troligen började de
första immigranterna redan för 15 000 år sedan
pröva lyckan i Nya världen. Ända in i vårt
århundrade ha en del stammar levat kvar på
ungefär samma ståndpunkt som de första
amerikanerna, och ännu så sent som 1911 tog den
siste yanaindianen steget direkt från stenåldern
in i Kaliforniens storstadskultur. Det är
således möjligt att rekonstruera de äldsta
kringströvande jägarnas, fiskarnas och samlarnas
blygsamma levnadsförhållanden, och i
Mexiko-dalen ha arkeologerna trängt ned till de
primitiva jordbrukarnas tider. Med jordbruket lades
grunden till de högre kulturerna, ty därmed
följde bofasthet, olika hantverk, social
organisation och en ny gudavärld. Utvecklingens
gång kan endast skönjas i sina huvuddrag, och
vissa folks kultur träder fullt färdig in i
historien. Så är fallet med mayaindianernas.
Vid tiden för Kristi födelse blomstrade
mayanska städer i södra Yucatan, norra
Guatemala och angränsande delar av Mexiko och
Honduras. Arkitektur, skrift, tideräkning och
andra viktiga kulturfaktorer voro redan fullt
utvecklade. På torgen framför templen restes
mäktiga stenpelare, försedda med inskriptioner
och data. Redan mer än 1 000 år tidigare än i
Europa användes här tecken för 0 och ett
vige-simalsystem, som ingalunda är underlägset vårt
decimalsystem. Vi stå här inför den första och
kanske största gåtan: Här är kulturen i sina
huvuddrag färdig, men var hade utvecklingen
skett? De fynd, som gjorts i den hittills kända
äldsta staden, vars tidigaste daterade
monument falla inom det första århundradet e. Kr.,
skilja sig ej från övriga från senare tid, och
skelettmaterialet vittnar om att de nu levande
mayaindianernas förfäder en gång bott här. De
omfattande blodgruppsundersökningar, som
utförts bland mayanerna i norra Yucatan, ha
givit till resultat, att 97,7 % av de undersökta
tillhöra samma typ. Detta talar kraftigt för att
mayanerna voro de första och enda, som
befolkat denna del av Amerika, och att något
mera betydande tillskott av främmande blod
icke förekommit. De befunno sig även utanför
vägen för de kulturströmmar, som gingo fram
över Centralamerika mot söder och mot norr.
På få ställen i världen har ett kulturfolk tagit
trakter i besittning, som tidigare icke varit
bebodda. Senast vid mitten av det första
årtusendet före Kristus måste mayanerna ha bott
inom det område, där de första städerna
växte upp. Varifrån de kommit är höljt i
dunkel och likaså varifrån de fått fröet till det
kulturens träd, som stod i blom redan vid vår
tideräknings början.
Under 600 år uppväxte talrika städer inom
detta, det s. k. Gamla rikets område. Städerna
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
