Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Rätoromanskan. Det fjärde nationalspråket i Schweiz, av Paul Högberg - Vår stenålder i ljuset av de senaste årens forskningar, av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN ÅLDERN
förbigående således av engadinskan. Bühler
startade också en tidskrift, Il Novellist, där
han gjorde propaganda för sitt enhetsspråk,
vilket nu också ändrade karaktär så till vida,
att det sökte genom italianismer och latinismer
även inbegripa engadinskan, vilken i sitt
vokalbestånd står närmare latinet än sursilvanskan,
och dessutom motarbetade germanismer. Vid
seminariet i Chur undervisades också en tid
på detta konstspråk, romonsch fusionau, men
på 80-talet började man opponera sig däremot
med fordran på att undervisningen skulle
uppdelas på de faktiskt bestående skriftspråken,
engadinska och sursilvanska, varpå
skolböckerna även äro avfattade. För ungdomen
innebar det ju också, att den måste lära sig ett
nytt språk, som ej är dess modersmål men just
genom sina större eller mindre likheter med
det fäderneärvda ingalunda minskade
svårigheten att bekämpa medfödda språkvanor. Det
är knappast på det sättet ett livskraftigt
riks-eller enhetsspråk skapas, låt vara att även ett
sådant ej kan undvara grammatikernas och
språkmännens tuktan och ans, och Bühlers
liksom ett tidigare försök av
benediktinpa-tern Plazi a Spescha på 1700-talet nådde aldrig
någon praktisk betydelse.
Röster ha ej heller saknats, som propagerat
för anslutning till den besläktade italienskan
som stöd mot den tyska infiltreringen. Till
dem hörde Caspar Decurtins, som ansåg, att
räterna borde använda italienskan som
kulturspråk. De kända italienska filologerna
Bat-tisti och Salvioni hävda också, att
rätoromanskan är en italiensk eller lombardisk dialekt,
så till vida riktigt som den har vissa för de
gallo-italiska dialekterna gemensamma drag,
samt att dess erkännande som nationalspråk ej
skall få annan praktisk effekt än att avskära
förbindelserna med den nylatinska
kulturvärlden söderut, som skulle kunna utgöra ett värn
för dess fortbestånd och en möjlighet till
regeneration.
Som förbundsrådet framhåller i sin
proposition till förbundsförsamlingen, löser
naturligtvis ej den skedda konstitutionella
revisionen rätoromanskans problem, utan försvaret
för dess existens och utveckling vilar nu som
förr i första hand på det romanska folket
självt. Ingen lär dock kunna förneka, att det
officiella erkännandet ej blott innebär en
prestigevinst utan även en del praktiska
konsekvenser på samhällslivets olika områden,
utgörande ett kraftigt stöd för de om sitt språk
och sin kultur nitälskande rätoromanernas
strävanden. Paul Högberg.
VÅR STENÅLDER
I LJUSET AV DE SENASTE
ÅRENS FORSKNINGAR.
De första, trevande försöken till att genom
samlande av fornfynd och genom grävningar
i högar och bostadslämningar vinna kunskap
om de nordiska folkens äldsta öden höra
1600-talet till. Det dröjde likväl ett stycke in på
1800-talet, innan den nordiska arkeologien fick
tillräckligt med luft under vingarna. Seklets
förra hälft såg treperiodsystemet växa fram.
Då lades även i övrigt grundvalarna för den
nya vetenskapen. Samma sekels senare hälft
bevittnade en överraskande snabb och
vinstgivande utveckling därav. Med full rätt bar
den plakett, som år 1913 präglades till firande
av Oscar Montelius’ sjuttioårsdag, den av N.
E. Hammarstedt formade, stolta devisen:
»Femtio års forskarbragder erövrade
årtusenden av mänsklig odling.»
För dem, som i begynnelsen av vårt sekel
började sina arkeologiska studier, tedde sig
forntiden som en väl avröjd, i alla sina
huvuddrag klart och definitivt utstakad och
kartlagd nyodling. Montelius’ frejdade, redan -på
mångfaldigt sätt prövade och besannade system
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
