Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Svenska institutet i Rom inför ett nytt utvecklingsskede, av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA ROMINSTITUTET
detta storartade erbjudande — ett led i den
ständiga frikostighet och gästfrihet, varmed
man i Rom ända sedan år 1926 bemött vårt
unga institut. Och åter svekos ej deras
bemödanden av hemlandet. Knut och Alice
Wallen-bergs stiftelse beviljade i juni 1937 300 000
kronor för en institutionsbyggnad! Institutets
styrelse har sedermera överlämnat uppdraget att
utföra byggnaden åt professor I. Tengbom. I
detta nu fullbordas ritningarna i Stockholm.
På höjden söder om vägen i Valle Giulia med
utsikt mot San Pietro i söder och Campagnans
randberg nordöver planeras kring en solig gård
föreläsningssal och seminarierum, arbetsrum,
några studentrum, lägenheter för
forskarstipen-diater och arkitekt och våning åt föreståndaren.
Det blir icke ett svenskt studenthem i vanlig
mening. Fritt studentliv ute i staden och
obundenhet för studieresor ha från början hört till
institutets envist och medvetet fasthållna
traditioner. Men det blir ett vackert, rymligt
centrum för svenskt arbete, präglat av
professor Tengboms svenska, rena stil med viss
anknytning till klassisk tradition och en i
förhållande till de andra instituten ny och
självständig planlösning. Mig synes detta förslag på
ett ypperligt och originellt sätt disponera de
lokaler, vilka så att säga utstakats av de gångna
årens erfarenhet, sådan den nu sammanfattats
av dr Gjerstad.
Huset skall alltså byggas 1938—39. Vintern
1939 hoppas vi vara under eget tak. Under tiden
den 1 juli 1938—den 1 juli 1939 får dr
Gjerstad i praktiken utforma de nya, rikare
möjligheter, som riksdagsbeslutet i år skänkt
Svenska institutet i Rom. Det tidigare arkeologiska
forskarstipendiet har genom detta förändrats
till en anställning för ett eller två år med
fixerad tjänstgöringsskyldighet vid institutets
bibliotek och undervisning. Vid
arkeologstipen-diatens-amanuensens sida har ställts en
filologstipendiat med tre månaders tjänstgöring
vid biblioteket i Rom och med fri bostad i Rom
men i övrigt med fullständig rörelsefrihet. Till
den institutets forskningslinje dessa två
forskar-stipendiater representera hör även, att institutet
från och med den 1 juli 1938 får en för 2—3 år
anställd arkitekt. Tillfälligtvis ha vi tidigare
haft arkitekter där nere — Åke Nettelbladt, Nils
Carlgren och John Lindros; de tider de varit
i Rom ha varit verkliga blomstringstider för
institutets vetenskapliga produktion. De
ständiga hämningar, som krav på uppmätning och
teknisk insikt vållar varje arkeolog med
eftertanke, kritik och grundlighet, ha under dessa
lyckliga arbetsmånader upplösts i oförglömligt
samarbete. Nu blir dylik samverkan tack vare
riksdagens beslut regel — en regel, som i
sanning också är ett program och en förebild för
alla forskare på området. Först så kan det bli
allvar och något av slutgiltighet med arbetet
bland Roms ofta otillräckligt eller
amatörmässigt undersökta ruinmassor. Och mången
tveksamhet (eller vidskepelse) i tekniska ting vid
undervisningen kan också få vika för
sakkunskap — som man tänkt sig representerad av
unga arkitekter, vilka efter avlagda examina
kunna och vilja vedervåga ett avbrott hemma
för ett par år i det stora Rom. 7 000 kronor och
fri bostad äro de förmåner institutet kan
bjuda dem.
Genom de fullständigade forskarstipendierna
och arkitekten, genom dr Gjerstads organisation
av biblioteket och det nya biblioteksanslaget äro
forskningsmöjligheterna vid institutet upplyfta
på ett nytt plan. Vad undervisningen angår,
skola vårterminskurser och Greklandsfärder
naturligtvis fortsätta. Men också denna genom
åren rikt utvecklade del av institutets arbete
och strävan att verksamt gagna de klassiska
studierna får nytt och nödvändigt utrymme och
nya möjligheter i vårt nya hus. Alldeles
särskilt glädjande är det vidare, att
vårtermins-kursernas fasta förbund med skolan tack vare
riksdagens anslagsbeslut förstärkes genom två
stipendier för läroverkslärare, som så skola
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
