- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
542

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Svenska institutet i Rom inför ett nytt utvecklingsskede, av Axel Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA ROMINSTITUTET

för svenska och nordiska forskare. Varje
vårtermin håller därtill föreståndaren den
nyssnämnda arkeologiska kursen med föreläsningar
och besök av monument och i museer i Rom,
med utflykter till Campagnans romarminnen,
till etruskernas städer, till Pompeji med
omnejd och slutligen i maj och juni med en
gemensam studiefärd till Grekland. Denna kurs
är avsedd för blivande arkeologer, filologer och
lärare i de klassiska språken, helst omedelbart
efter avlagd ämbets- eller filosofie
kandidatexamen. Den är professor Dodds’ utopi, omsatt
i verklighet; blivande lärares studiefärder till
de klassiska länderna äro genom Svenska
institutet hos oss en redan fast tradition i svenskt
universitets väsen, vari dr Gjerstad fått infoga
Grekland (sedan 1937). Så ter sig i
allmännaste drag verksamheten där nere. Fyra band
»Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Rom»,
ett flertal redan ventilerade eller under arbete
varande akademiska avhandlingar och
uppsatser i olika svenska och utländska
facktidskrifter understryka, att institutet — jämte sitt verk
till skolans och den akademiska
undervisningens fromma — jämväl medfört en plötslig
blomstring för romerska historiska och
arkeologiska studier i Sverige.

Under dr Gjerstads tid och genom årets
riksdagsbeslut har denna nya form för svensk
klassisk tradition fått ny stadga och omfattning.
Den första viktiga utvidgningen var den
nyssnämnda Greklandsfärden. Varmt måste man
hoppas, att den förbindelse med Hellas, som
ligger däri, förstärkes och att institutet
sålunda får bidraga till att i svensk forskning
och svenska skolor hålla uppe det yppersta,
det mest omistliga antiken skänkt oss, det
hellenska. Därefter följde biblioteket. Med
sällsynt energi och klar planmässighet har dr
Gjerstad och hans medhjälpare inriktat sig på
att genom bytesförbindelser, inköp och
systematisering av katalog och uppställning utbygga
institutets mestadels genom enskilda gåvor till-

komna boksamling. Intresset här hemma —
förut företrätt av fru Emma Zorn, friherre Carl
Bildts arvingar, fru Sally von Bahr och många
fler givare — har ej svikit dem. Disponent Chr.
Storjohann och Rederiaktiebolaget Svenska
Lloyd ryckte år 1936 in med en gåva, som
medgav stora inköp ur framlidne professor
Lennart Kjellbergs boksamling. Det ligger
något särskilt sympatiskt i att några av de stora
luckorna i biblioteket så fått fyllas med böcker,
märkta med Lennart Kjellbergs namn, ett
verksamt minne av hans hänförelse för
antiken och hans medlemskap i institutets styrelse.
Vidare har en särskild förening, Svenska
Rominstitutets vänner, stiftats till bibliotekets stöd.
Den har redan möjliggjort betydande inköp.
Genom arkitekten F. Bobergs och Nordisk
Rotogravyrs intresse tillfaller även en viss del
av vinsten på Bobergs »Italienska studier»
institutets bibliotek. Årets riksdagsbeslut
slutligen tillförsäkrar biblioteket ett års anslag på
4 000 kronor. Studenter från institutets tidigare
år skola — kort sagt — i stället för de
ansatser till ett bibliotek de minnas numera finna
en avsevärd, systematiskt ordnad boksamling i
våra romerska lokaler.

Medan detta åvägabragts, medan institutets
lärda tradition växte och förkovrades genom
forskning och genom dr Gjerstads metodiskt
klara, mångsidigt givande undervisning 1936,
1937 och 1938, kom så även institutets
byggnadsfråga upp. Tanken, att Sverige — som
andra länder — borde ha en egen
institutionsbyggnad, att detta skulle förläna institutionen
stadga och arbetet ökad slagkraft, har ofta varit
på tal under de gångna åren. År 1937 blev den
aktuell och ofrånkomlig genom ett anbud från
italienska staten att till svenska staten skänka
tomt i de utländska institutens kvarter bortom
Villa Giuliamuseet i Valle Giulia. T. f.
beskickningschefen vid vår legation i Rom
legationssekreteraren R. Sohlman och dr Gjerstad
sparade inga mödor för att kunna begagna sig av

542

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free