Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Dieselmotorn och dess uppfinnare. Till 25-årsminnet av Rudolf Dielsels död, av Nils Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESELMOTOR
Diesels första försöksmotor (Augsburg våren 1893).
i verkligheten. En del av den tidens
ofullkomligheter inom termodynamiken framträdde
också vid de praktiska proven, som visade, att
teorierna ej helt höllo streck.
Diesels mål var att framställa en
förbränningsmotor, som bättre än de då för tiden
existerande skulle omvandla värme i arbete, med
andra ord arbeta med en väsentligt högre
verkningsgrad. För att nå detta mål måste man
arbeta med ett mycket högt
kompressionsförhållande, sålunda med höga tryck.
Diesel angav, att i hans motor skulle man
först enbart insuga ren luft. Denna luft skulle
sedan komprimeras eller sammanpressas till
ett högt tryck. Härav följer en betydande
temperaturstegring, så att när motorns kolv
återkommer till sitt övre dödpunktsläge, finnes
över denna en luftmassa med högt tryck och
hög temperatur. I denna heta luftmassa skulle
bränslet, finpulveriserat kol, insprutas. Den
av förbränningen åstadkomna ytterligare
tryckstegringen skulle så driva kolven nedåt och
därigenom uträtta ett arbete.
De beräkningar Diesel utförde
visade, att han på detta sätt skulle
kunna erhålla en mycket hög
verkningsgrad, ja, att praktiskt taget
allt vid förbränningen frigjort
värme skulle överföras i arbete.
Härigenom skulle motorn kunna
utföras utan kylmantel och
följaktligen ställa sig enklare och
billigare i framställning. Av de
första praktiska försöken
fram-gingo dock två slutsatser, dels att
kolpulver ej lämpade sig som
bränsle utan att man måste
använda ett flytande bränsle, dels att
motorn ej kunde arbeta utan
kylmantel, beroende på att man i
verkligheten ej kunde nå så hög
verkningsgrad, som teorierna
visade.
Diesel lyckades rätt snart överlåta sina
patent på Maschinenfabrik Augsburg och på
Kr upp. Den första motorn blev även byggd i
Augsburg 1893. Denna visade endast, att den
heta luften i motorn kunde antända bränslet,
men för övrigt vägrade maskinen att gå. För
Diesel följde nu en lång prövotid. Ett
intensivt och nervpåfrestande arbete måste
nedläggas på att försöka avhjälpa felen hos den
första motorn, samtidigt som han måste söka
förmå patentinnehavarna och intressenterna
att offra de penningsummor, som de fortsatta
experimenten kostade. Hans otroliga energi
och entusiasm för uppgiften ledde slutligen till
målet, ehuru efter stora psykiska påfrestningar
och motgångar. Troligen var det dessa hårda
kampår, som för hans återstående liv lämnade
spår i hans psykiska tillstånd.
Efter vissa ändringar kunde Diesel få en
motor att arbeta självständigt 1894, ehuru
resultaten voro långtifrån lysande. Först år 1897
fick han fram en motor, som gav ett
tillfredsställande resultat. Han uppnådde då en verk-
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
