Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Tyska filmakademien. Ett universitet för praktisk forskning, av Gösta Werner - Den franska "folkfronten", av Kjell Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA FOLKFRONTEN
möttes av ett likartat intresse hos
filminspelningsbolagen. Men även den saken har den
tyska filmens »Schirmherr» dr Goebbels sörjt
för. Sedan ungefär ett år tillbaka ledas
Tysklands tre stora och dominerande filmbolag,
Ufa, Tobis och Terra, av var sitt »konstnärliga
driftsråd», som därtill fått myndighet över
bolagens ekonomiska ledare. I dessa konstnärliga
driftsråd sitta också verkligen konstnärer.
Sålunda är regissören professor Carl Froelich
ordförande för Ufas driftsråd, och bland
ledamöterna kunna nämnas riksfilmkammarens
vicepresident Hans Weidemann, regissören Karl
Ritter och skådespelarna Eugen Klöpfer,
Mathias Wieman och Paul Hartmann. Emil
Jannings är ordförande för Tobis’ råd, som för
övrigt innefattar bland andra regissörerna Willi
Först, Veit Harlan och Hans H. Zerlett.
Stats-teaterchefen Gustaf Gründgens har även
tidigare suttit där. Terras råd slutligen består av
bl. a. regissörerna Karl Hartl och Wolfgang
Liebeneiner samt skådespelarna Harald
Paul-sen, Theodor Loos och Heinrich George.
En filmakademi som den tyska har
naturligtvis ett oerhört värde, och detta ökas ju för
varje år, som akademien blir i tillfälle att
utbilda elever. Det är därför glädjande, att man
beslutat sig för att även mottaga utlänningar
som elever vid akademien, alltså inte bara som
Akademiehörer utan även som
Akademieschü-ler. Några närmare bestämmelser härom äro
emellertid ännu ej utfärdade, det enda man
vet är, att man därvid bland andra speciellt
haft skandinaverna i åtanke. Av de talrika
stipendier, som skola underlätta
filmakademistu-dierna för tyskar och utlänningar, lära fem vara
avsedda för studenter från de nordiska länderna.
Det intresse, som de tyska filmmyndigheterna
och speciellt det stora Ufa-bolaget också de
senaste åren visat för de svenska
studentfilm-dios’ studieresor till Berlin (1935 och 1938),
tyder också på en prononcerat välvillig
inställning till Sverige i filmavseende. Gösta Werner.
DEN FRÄNSKA
"FOLKFRONTEN".
Den franska »folkfronten» — dess officiella
namn är le rassemblement populaire (»folkliga
samlingen»), men i dagligt tal användes, särskilt
sedan den motsvarande spanska frente populär
i januari 1936 hemburit sin valseger, så gott
som undantagslöst uttrycket front populaire —
räknar som sitt officiella födelsedatum den 14
juli 1935, då de borgerliga radikalerna slogo sig
ihop med socialister och kommunister och vid
en jättedemonstration på Bastiljplatsen i Paris
svuro gemensam kamp mot »krig och fascism»
för »bröd, fred och frihet» inom det
demokratiska samhällets ram. Sin yttersta upprinnelse
har denna stora vänsterkoalition, som officiellt
ännu består efter att i mer än två år ha innehaft
regeringsmakten, i en av de kommunistiska och
socialistiska partierna bildad
»gemensamhets-front» — front commun ■— mot de
högerextremistiska »ligor», som föranstaltat det blodiga
upploppet på Place de la Concorde den 6 febr.
1934. Ty att detta av en metodisk
presskampanj länge och väl förberedda upplopp — som
gjorde slut på två års vänsterregim under
radikal skylt — var ett försök till statskupp av
samma art som exempelvis Hitlers första
Mün-chenputsch 1923 blev mycket snart en gängse
mening bland arbetarnas stora massor. De
följande s. k. borgfredskabinetten under
högerledning visade sig oförmögna att åstadkomma en
avspänning, och gatans parlament, i främsta
rummet representerat av den stortalige
eldkors-översten de La Rocques växande privatarmé,
förblev en illegal maktfaktor, öppet gynnad
eller i hemlighet fruktad av dessa växlande
skuggregeringar, vari dock några av den
borgerliga vänsterns främsta män sutto som
»gisslan». Mot de parlamentariska institutionerna
fullföljdes presskampanjen efter samma
personliga linjer som i Weimarrepublikens
Tyskland, och man levde i en atmosfär av politiska
578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
