Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Sjöhistoriska museet. Ett modernt museum ur två gamla samlingar, av G. Albe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖHISTORISKA MUSEET
uppdrag av marinförvaltningen tillsammans
med dåvarande varvschefen i Stockholm J.
Hägg ett omfattande konserveringsarbete på
modellerna. De hade härvid till sin hjälp
flaggskepparen Oscar Widholm, vilken på ett
beundransvärt sätt förstod att utföra det ömtåliga
och ansvarsfulla arbetet som riggare och
snidar e.
De ekonomiska betingelserna för
utställningens anordnande i Arvfurstens palats, för
inköp av föremål och för restaurering av
modellerna möjliggjordes genom smärre
donationer av Kvinnoförbundet för Sveriges
sjöförsvar (1 000 kr. 1906) och Axel Johnson,
Carl Wicander, Allan Abenius samt en person,
som önskade vara okänd (5 500 kr. 1907).
Vintern 1908—09 måste utställningssalarna i
Arvfurstens palats utrymmas. Samlingarna
inrymdes då på olika ställen, på flottans varv
och i Sjökrigsskolan på Skeppsholmen, i
källaren till gamla riksbankens hus vid Järntorget
och i K. S. S. S:s paviljong på Kastellholmen.
Efter kommendörkapten af Silléns bortgång
erhöll Hägg av marinförvaltningen
förordnande att fr. o. m. den 1 febr. 1909 tills vidare
taga vårdnad om »Statens sjökrigshistoriska
samlingar», som nu blev samlingarnas
officiella benämning. I denna egenskap kvarstod
Hägg till 1927. Under dessa 18 år hann Hägg
utföra ett omfattande och grundligt
reparations- och restaureringsarbete, präglat av stor
omsorg och skicklighet, även om resultaten
kanske ej alltid motsvara nutida fordringar på
respekt för det orörda originalföremålet som
ovärderligt dokument.
Sjöfartssamlingarna kunna däremot icke
peka på en lika ärevördig historia. I januari
1913 väcktes av sjökapten J. G. Carlberg ett
förslag inom Ångfartygs Befälhavare
Sällskapet i Stockholm (ÄB) om upprättandet äv
ett »sjöfartens hus», där bl. a. även skulle
inrymmas ett sjöfartens museum. Förslaget var
emellertid icke lätt att realisera, ty erforder-
liga medel saknades, och några museala
samlingar existerade ännu icke. Däremot befanns
intresset för saken vara stort, och vid ett
sammanträde redan den 27 mars samma år kunde
Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum
konstitueras. Genom välvilliga ekonomiska bidrag
och gåvor av föremål fick föreningen en
mycket lycklig start, och en mindre sjöfartsmuseal
samling hopbragtes på kort tid. Från den 1
okt. 1913 kunde föreningen förhyra lokal i
huset Skeppsbron 46 av Stockholms
hamnstyrelse, och i början av år 1914 kunde Sveriges
sjöfartsmuseum öppnas. Emellertid krävdes
de förhyrda lokalerna 1920 för andra ändamål,
och föreningens samlingar måste magasineras.
En tillfällig förvaringsplats erhölls genom att
Navigationsskolan kostnadsfritt ställde
magasinslokaler till förfogande. Samlingarna
förestodos första tiden av sjökapten Olof Traung
och efter honom av sjökaptenerna J. O.
Jäder-holm och K. Indebetou.
Samlingarna lågo nedpackade till 1925, då
föreningen genom frikostiga erbjudanden av
direktören H. Granholm m. fl. sattes i stånd
att förhyra lokaler i huset Skeppsbron 36. Vid
midsommartid samma år kunde samlingarna
ånyo visas, sedan de ny ordnats av f.
hamnkaptenen H. Jacobsson och sjökaptenen Birger
Rundblom. I december mottog Gerhard Albe
föreståndarskapet för museet, och en allmän
om-ordning efter de principer, som tillämpas i
kulturhistoriska museer, igångsattes
omedelbart. En propagandaverksamhet, avseende att
popularisera museet, organiserades genom
visningar, föredrag och upprop. Organiserade
undersökningar och planmässig
insamlingsverksamhet tillförde samlingarna betydelsefulla
tillskott av arkivalier, bilder och icke minst
föremål. Efter kort tid hade museet som
institution vuxit till sådana mått, att man måste
söka definitivt lösa lokalfrågan. Redan tidigare
hade museet från Stockholms Rederi a.-b.
Svea fått mottaga 10 000 kronor, som tillförts
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
