Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Sjöhistoriska museet. Ett modernt museum ur två gamla samlingar, av G. Albe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖHISTORISKA MUSEET
byggnadsfonden. Genom vid olika tillfällen
gjorda donationer förfogade museiföreningen
över betydande fonder, vilka belöpa sig på
cirka 350 000 kr. Dessa utgjordes av främst
Anders Granholms och Henrik Granholms
fonder, vilka avsågo att möjliggöra inköp och att
säkerställa vissa av museets sjöfartsavdelnings
arbeten i övrigt.
Tanken att upprätta ett marint museum i
egen byggnad i huvudstaden synes ha uppstått
i samband med utställningen 1897. af Sillens
första utarbetade museiförslag, som framlades
1906, avsåg en byggnad, förlagd till
Nobelparken. Det var ritat av Ferdinand Boberg och
kostnadsberäknat till 65 000 kronor. J. Hägg
avgav ett motförslag samma år. Intet av
förslagen stod emellertid att realisera liksom ej
heller ett av Trofékommissionen följande år
framlagt förslag att förlägga ett krigsmuseum
till Kastellholmen, dit arméns och flottans
samlingar skulle sammanföras. Ett förnyat
förslag, upprättat av Sillén och ritat av P.
Hallman, avseende ett krigsmuseum vid
Karla-plan, kunde ej heller förverkligas. En 1909
tillsatt kommitté under amiral W. Dyrssens
ordförandeskap framlade ett reducerat förslag,
ritat av Erik Bergendahl, som gick ut på
byggandet av ett provisoriskt marinmuseum på
Galärvarvets område. Detta förslag liksom
ytterligare två projekt, framlagda av J. Hägg,
det första 1910 till ett krigsmuseum på
Kastellholmen, det andra 1919 till ett
marinmuseum, som även skulle omfatta
handelsmarina föremål, rönte icke heller någon
framgång. Örlogsmannasällskapets förslag 1921
angående ett marinmuseum liksom ett av N.
G. Nilsson och A. G. Carell som representanter
från sjöfartssidan och J. Hägg från marinens
sida uppgjort förslag 1924 till ett marin- och
sjöfartsmuseum på Kastellholmen, ritat av J.
Hägg, kommo ej heller till förverkligande. 1928
gjordes på initiativ från Föreningen Sveriges
Sjöfartsmuseum en gemensam framställning
med Marinmuseum till statsmakterna om anslag
av lotterimedel på 2 500 000 kronor för en
mu-seibyggnad inom huvudstaden för dessa båda
museer, och i maj 1930 beviljades ett anslag på
100 000 kronor till en byggnadsfond för
Marinmuseets samlingar.
Efter en från marinförvaltningen och
styrelsen för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum
den 24 okt. 1930 gjord anhållan hos styrelsen
för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse om
bidrag till en gemensam museibyggnad för
marin- och sjöfartsmuseerna meddelade
stiftelsen den 11 mars 1931, att den till detta
ändamål beslutat bidraga med 800 000 kr. De båda
institutionerna anhöllo därför den 27 mars
samma år, att Kungl. Maj:t ville mottaga
denna storslagna gåva. Av chefen för
försvarsdepartementet tillkallade utredningsmän
av-gåvo den 12 jan. 1932 sitt betänkande i frågan.
I betänkandet ingående förslag antogs i sin
helhet av 1932 års riksdag. Förslaget innebar
bl. a., att staten borde emottaga gåvan och att
museibyggnaden borde uppföras vid
Djurgårdsbrunnsviken i enlighet med ett genom
pristävlan framkommet och sedermera
omarbetat förslag av professor Ragnar Östberg,
kostnadsberäknat till 885 000 kronor och
upptagande en nyttig golvyta av 3 325 m2. Den
erforderliga byggnadstomten ställdes
sedermera kostnadsfritt till förfogande av
Djur-gårdsförvaltningen, och byggnadsarbetet
påbörjades i maj 1934. I oktober 1935 var
byggnaden så pass färdig, att inflyttning kunde
äga rum.
Byggnaden är uppförd i tre våningar, en
souterrainvåning, upptagande två magasin,
gemensamma arkiv-, fotograferings- och
verkstadsutrymmen jämte anläggningar för
uppvärmning och luftbehandling. Dessutom
innehåller den utställningsutrymmen för museets
båda avdelningar. Bottenvåningen disponeras
av marinavdelningen och övervåningen av
sjöfartsavdelningen. I bottenvåningen äro även
604
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
