Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Filmolympiaden i Venedig. Den enda årliga internationella filmtävlingen, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMOLYMPIADEN
Palazzo Cinema på Lido.
på plagen. Det inträffade även upprepade
gånger, att publiken högljutt gav sitt missnöje
till känna med de filmer, som visades, och
orsaken därtill var vanligen, att de på grund av
sitt språk eller sitt ämne voro mer krävande än
den banala amerikanska underhållningsfilmen.
Det var just artistiskt ambitiösa filmer från
olika länder, som på det sättet fingo finna sig
i att bli internationellt utvisslade.
Arrangörerna, vilkas turistiska biintresse ingen
på allvar någonsin velat förneka, voro
emellertid övervägande belåtna, och till deras heder
skall sägas, att prisutdelningen verkligen tog
fasta på filmernas reella förtjänster och inte
publikmottagandet. Prisnämnden är formellt
internationell med representanter för i
olympiaden deltagande större länder, men dess
domslut uppgöras i samråd med och delvis
inspirerade från Internationella institutet för
uppfostrande film i Rom. Prisnämndens kompetens
och artistiska ambition äro höjda över varje
tvivel —• dess absoluta politiska oberoende dock
inte i lika hög grad. Framgången var
emellertid så odiskutabel, ansåg man, att man
beslöt att från och med året därpå göra
filmbiennalen årlig. Den stora biennalen
hade man redan för länge sedan gjort år-
lig — utan att dock ändra på
dess namn.
Filmolympiaden 1935 fick ett
avsevärt värdigare förlopp än de
bägge föregående. Å andra sidan
voro nu många filmföretag skrämda
av föregående års uppträdanden och
hade uteblivit. Även nu deltog
visserligen Lidos mondäna publik,
men det faktum, att den
internationella filmkammaren förberedde
sitt konstituerande i Venedig under
dessa filmolympiaddagar, dämpade
dess alltför påtagliga
oppositionslusta mot övervägande konstnärligt
värdefull film. Trots en del
organisatoriska brister roddes även den
olympiaden i land, och hälften av de deltagande
filmerna erhöll pris, de flesta förvånansvärt
rättvist.
Året därpå, 1936, hade intresset för
deltagande ytterligare svalnat. Lejonparten av
filmerna kom nu från Italien och Tyskland, och
bidragen från Frankrike voro få om också
mycket goda. England skickade en enstaka film,
några Småländer ett par mindre betydande, och
Amerika hade nästan helt avstått från att
deltaga. Priserna delades mellan Italien och
Tyskland, varjämte — av politiska skäl —
honnörspokaler av lämplig storhetsklass gingo till
Frankrikes och Englands bidrag. Greve Volpis
pokal för bästa skådespelareprestation
förlänades Paul Muni för Pasteurfilmen.
Deltagandet 1937 var lika ensidigt och
ointresserat — filmolympiaden blev mest en fest
för inbördes beundran mellan Italien och
Tyskland med ömsesidiga manstarka delegationer
och pampiga bieraftnar.
1938 års biennal och filmolympiad visar
däremot tecken på att det internationella intresset
åter håller på att vakna för tävlingarna i
Venedig. En bidragande orsak härtill torde
vara, att Venedig numera är ensamt om sådana
626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
