Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Frälsningsarméns genombrott i Sverige. Till hundraårsminnet av Hanna Ouchterlonys födelse, av Evald Malmström - Avbrytande av havandeskap. Svensk lag i kraft vid årsskiftet, av Emil Bovin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAV ANDESKAP
trädelserna. De gingo i stället i fängelse. Som
pioniärer för mötesfriheten fingo de understöd
av en radikal opinion, som eljest icke hade
mycket till övers för deras verksamhet.
Utan jämförelse betydelsefullast var
Frälsningsarméns arbete bland de industriellt
betonade städernas och samhällenas underklass.
Men även på rena landsbygden uppstodo under
arméns påverkan väckelserörelser, som ledde till
bildandet av kårer — t. ex. i Alunda i Uppland
(1887). Inom de bildade och burgna kretsarna,
från vilka dock både Hanna Ouchterlony och
Jenny Swenson kommo, mötte den
salvationis-tiska förkunnelsen i stort sett ringa genklang.
Det är emellertid karakteristiskt, att Hanna
Ouchterlonys första inhemska manliga
medarbetare av betydelse voro en Uppsalastudent,
Emanuel Hellberg (1864—1909, soldat och
officer 1884), och en skämttidningsredaktör,
Herman Martinsson (1834—1901, soldat 1884). Det
fordrades ett visst mått okonventionalitet
för att sluta sig till Frälsningsarmén på den
tiden. Evald Malmström.
AVBRYTANDE AV
HAVANDESKAP.
SVENSK LAG I KRAFT VID ÅRSSKIFTET.
Den kanoniska rätten, som varit av sådan
utomordentlig betydelse för rättsutvecklingen
i de kristna staterna, införde skydd för det
ofödda fostret genom kriminalisering av
fosterfördrivning. De svenska landskapslagarna
(1200-talet) innehöllo straffbestämmelser för
sådan gärning. Under århundradenas gång
blevo straffsatserna i vårt land synnerligen
hårda. Sålunda stadgades i 1734 års lag,
miss-gärningsbalken, för varje fullbordad
fördrivning av foster, i vilket stadium av utveckling
detta än befann sig, livsstraff, och även försök
till fosterfördrivning var straffbelagt. Formellt
blevo dessa hårda bestämmelser bestående till
1861—64, ehuru en betydligt mildrad
rättstill-lämpning arbetat sig fram tidigare.
Straffsatserna ha efter hand blivit nedsatta, senast i
den nu gällande lagen av 1921, varigenom
villkorlig straffdom kunnat tillämpas, allt i
överensstämmelse med senare tiders humanare
uppfattning av straffets ändamål och av
kvinnans ofta svåra belägenhet.
Vid sidan av dessa strafflagsbestämmelser
har emellertid genom kulturutvecklingen och
speciellt läkekonstens framsteg en
uppfattning i svensk rätt blivit gällande, ehuru
hittills ej fixerad i lag, nämligen att avbrytande
av havandeskap är straffritt, om läkare finner
åtgärden nödvändig för att rädda kvinnans liv
eller avlägsna allvarlig fara för hennes hälsa
(medicinsk indikation för abortframkallning).
Krav på straffrihet vid fosterfördrivning
även under andra omständigheter ha under
senaste årtiondena med tilltagande styrka gjort
sig hörda. Också yttrade riksdagens första
lagutskott år 1921, att det vore uppenbart, att hela
frågan om lagens förhållande till
fosterfördriv-n ingen borde, så snart ske kunde, från grunden
underkastas en sorgfällig omprövning. Det
syntes utskottet närmast påkallat att undersöka dels
huruvida det straffria området genom ett eller
annat uttryckligt stadgande lämpligen läte sig
närmare fixeras, möjligen utvidgas (med
avseende på andra medicinska hänsyn än till
moderns livsfara; vid fall, där fostret avlats i
våldtäkt eller där abnormitet hos fostret måste
antagas eller där andra fall av svåra
intressekollisioner förelåge), dels också huruvida
bestämda former borde fastställas (exempelvis
vid fördrivning på grund av medicinska skäl;
handlingens företagande av läkare efter
konsultation, vari tjänsteläkare deltagit, i den mån
sådant kunde ske; skyldighet att till
medicinalstyrelsen göra anmälan om åtgärden o. s. v.).
De genom världskriget 1914—18 uppkomna
nödtillstånden i de flesta jordens länder, icke
635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
