Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Millionvoltgeneratorer. Moderna högspänningsmetoder i fysik och medicin, av Sven Benner - Det svenska klimatets förändring. Värmestegring under senaste decennier, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
skott, bestämt av växelspänningens storlek.
Löpa partiklarna t. ex. 100 varv runt, ständigt
i takt med växelfältet, få de 200 gånger ett
energitillskott, motsvarande 20 000 volt; total-
n „ «
glödtråd .
I :––
e 1
energien motsvarar då tydligen 4 MV. Energier
om 5 MV och mera ha uppnåtts på detta sätt,
men apparaten är dyrbar och besvärlig att
bygga, injustera och driva. Den har visat sig
vara ett mycket värdefullt redskap för
atomfysiken, den har möjliggjort framställning av
starka preparat av ett antal artificiellt
radioaktiva ämnen, och den är den starkaste hittills
kända neutronkällan. Neutronerna alstras där
genom att man bombarderar beryllium eller
litium med snabba ioner av »tungt väte»,
deu-terium. Undersökningar av neutronernas
biologiska verkningar pågå, och redan publicerade
undersökningar inge vissa förhoppningar om
även praktiskt viktiga resultat. Även de
starkaste nuvarande neutronkällorna ge dock så
svag strålning, att endast helt små objekt
(insektägg, frön m. m.), placerade nära
strålningskällan, kunna bestrålas effektivt. Likväl måste
iakttagarna skyddas väl genom tjocka skikt av
vatten eller annan vätehaltig substans.
På de ultrahårda röntgenstrålarna riktar
strålningsterapien, som inledningsvis nämnts,
särskilda förhoppningar. Utvecklingen hämmas
dock av de stora kostnaderna för anläggning
och drift av dessa apparater. En teknisk
svårighet är rörens storlek och tyngd (det
förekommer rör av 9—10 m längd, vilkas mittdel
passerar genom behandlingsrummet från golv
till tak eller från den ena väggen till den
andra, se bild 6). Detta försvårar ofta en exakt
inriktning av strålknippet på det behandlade
fältet. Apparatens kostnad och tyngd ökas ej
minst av det kraftiga blyskydd, som erfordras
för att begränsa bestrålningsfältet på
patienterna och skydda personalen.
Trots allt detta ha många apparater redan nu
varit i drift i flera år, framför allt i Amerika.
De erhållna behandlingsresultaten kunna dock
ej rättvist värdesättas, förrän man hunnit samla
ett stort material beträffande behandlade
patienter, vilkas tillstånd följts under så många
år, att man med stor sannolikhet kan säga i
huru många fall permanent läkning uppnåtts.
Sven Benner.
DET SVENSKA KLIMATETS
FÖRÄNDRING.
VÄRMESTEGRING UNDER SENASTE
DECENNIER.
Man hör ofta såväl lekmän som forskare av
facket diskutera frågan huruvida klimatet
förändras, och olika åsikter göra sig därvid
vanligen gällande. Hos oss voro t. ex. för ett par
årtionden sedan professorerna Hildebrandsson
och Otto Petterson invecklade i ett livligt
meningsutbyte om klimatet här förändrats i
historisk tid eller ej, och man kan säga, att
frågan ännu i många avseenden står öppen.
Svårigheten att här komma till en enkel och
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
