Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Det svenska klimatets förändring. Värmestegring under senaste decennier, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
vit betydligt varmare och att dess positiva
differens i det närmaste är lika stor som
februari månads. Kontrasten mellan vinter och
sommar i fråga om den sekulära
temperaturförändringen framträder därför först genom en
ganska stark utjämning av månadsvärdena.
Vidare bör framhållas, att stegringen i
vinterns medeltemperatur icke uppkommit
genom att vintertemperaturerna genomgående
blivit högre utan genom att antalet mycket
kalla vintrar varit i avtagande. Detta
förhållande, som ju är betydelsefullt för bedömande
av klimatförändringens natur, har av Brunt
påpekats beträffande Londontemperaturens
sekulära förändring, och hans iakttagelse
bestyrkes nu av det svenska materialet.
Jämföra vi sålunda månadstemperaturerna
för Stockholm från den äldre Hambergska
klimatperioden 1859—1900 med den nu
behandlade perioden 1901—30, finna vi följande.
Under tiden 1901—30 inträffade det i 5,1 fall
på 10 år, att någon av vintermånaderna
december—februari hade en medeltemperatur,
överstigande 0°; under perioden 1859—1900
inträffade detsamma i 5,3 fall på 10 år.
Skillnaden med avseende på varma vintermånader
är alltså obetydlig och kan vara rent tillfällig.
De varma vintermånadernas frekvens har med
andra ord icke nämnvärt ändrats. Se vi åter
på förekomsten av mycket kalla
vintermånader, föreligger en högst anmärkningsvärd
skillnad. Medan det under åren 1901—30 blott
inträffat 3,3 fall per 10 år, då månadsmedium
gått ned under — 5°, förekom detta 1859—1900
i 7,1 fall per 10 år. 1901—30 inträffade det blott
i ett fall på 30 år, d. v. s. i 0,33 fall per 10 år,
nämligen jan. 1917, att månadsmedium gick
under —7°, medan detsamma för den äldre
epoken inträffade i 15 fall eller i 3,6 fall på 10 år.
Frekvensen av mycket kalla vintermånader
har alltså avsevärt avtagit, medan de varma
vintermånadernas frekvens i det närmaste
varit oförändrad, varav ju följer, att de »medel-
tempererade» månadernas frekvens tilltagit.
Det framgår av vad som sagts, att
klimatändringen innebär en sammandragning av
frekvenskurvan kring medelvärdet.
Då man vill uppgöra en teori för den
klimatändring, som kunnat konstateras, är det av
vikt att fasthålla de förhållanden, som i främsta
rummet tarva en förklaring. De äro följande.
1) Temperaturändringen är avsevärd för
vintermånaderna, obetydlig för sommarmånaderna.
2) Effekten är störst på högre breddgrader,
avtar med avtagande bredd för att, som det
förefaller, rentav vara reverterad, då man kommer
tillräckligt nära ekvatorn; i Alexandria har
t. ex. vintermånadernas temperatur avtagit.
3) Temperaturändringen sammanhänger med
en ändring i frekvensen av våra breddgraders
mycket kalla vintermånader.
Alla dessa förhållanden få nu en naturlig
förklaring, om man antar, att förändringarna
uppstått genom en ändring i atmosfärens
allmänna cirkulation. Iakttar man effekten av
atmosfärens allmänna cirkulation på
energi-fördelningen över jordytan, kan man säga, att
denna cirkulation verkar så, som om
atmosfären vore utrustad med en enorm
ledningsförmåga i horisontell led. Genom cirkulationen
överföres överskottet av det från solen
tillförda värmet på de lägre breddgraderna till
de högre, där ett underskott föreligger. Det
är nu tydligt, att en ökning av denna
cirkulation måste framkalla en stegring av
temperaturen på de höga, en sänkning av
temperaturen på de låga bredderna. Det är också
genom en förhållandevis enkel teoretisk
betraktelse klart, dels att ovanför en viss breddgrad
—• teoretiskt den 35 :e — temperaturstegringen
måste tilltaga med tilltagande bredd, dels också
att denna effekt framför allt måste göra sig
gällande under vintermånaderna, då
temperaturdifferensen mellan ekvator och pol är stor
och då följaktligen cirkulationen har mycket
värme att överföra.
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
