Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Det svenska klimatets förändring. Värmestegring under senaste decennier, av Anders Ångström - Kaj Munk. En dansk präst och dramatiker, av Hakon Stangerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNK
Att klimatändringen i främsta rummet går
ut över de mycket kalla vintermånadernas
frekvens tyder på att det kanske icke så
mycket är luftcirkulationens medelvärde som
ändrats som att cirkulationens storlek varierat
kraftigare från år till år under den tidigare
epoken. Man kan visa, att en sådan
»förändring i föränderligheten» är i stånd att ge en
tillfredsställande förklaring till alla de ovan
angivna egendomligheterna i den sekulära
klimatändring, som vi iakttagit.
Parallellt med denna utveckling i riktning
mot ett mildare vinter- och vårklimat ha även
andra symtom påvisats, som peka i samma
riktning. Glaciärerna, särskilt på högre
breddgrader, äro, som bl. a. Ahlmann och Hoel
framhållit, i stark regression. Då glaciärerna genom
massa och värmekapacitet ha en viss termisk
tröghet, kan man säga, att de i viss grad
registrera utjämnande medelvärden hos
temperaturen. Dessa registreringar bekräftas till alla
delar av de direkta temperaturmätningarna.
På bild 2 ha grafiskt åskådliggjorts
10-års-media av temperaturen efter 1760 i Stockholm
och deras förändring beträffande årsmedium
samt januari och april månader.
Vintermånadernas sekulära temperaturstegring kan i stort
sett anses ha fortgått sedan 1700-talets slut
eller 1800-talets början. Anders Ångström.
KAJ MUNK.
EN DANSK PRÄST OCH DRAMATIKER.
För jämnt tio år sedan, närmare bestämt en
grå oktobermorgon 1928, vaknade en ung präst
i ett enkelt hotellrum i Köpenhamn och
upptäckte, att han var omöjlig. Han hade kommit
till staden långt bortifrån Jylland, från den lilla
socknen Vedersö på västkusten, för att övervara
premiären på sitt drama »En idealist», som Det
kongelige teater hade antagit och låtit uppföra.
Det fanns knappt en enda människa i
Köpenhamn, som på förhand visste något om denne
unge präst. Han hade vägrat att låta intervjua
sig. Och han sade ej heller ett ord, då journa-
Kaj Munk.
listerna ringde upp honom nästa dag och i en
ton av medlidande frågade hur det kändes att
ha gjort ett så glänsande fiasko på teatern. Han
sade ingenting, men den behandling han fått
röna gnagde inom honom, han reste hem för
att predika för sin församling — och för att
skriva vidare. Det har han sedan fortsatt att
göra, och i dag är han Danmarks mest bekante
dramatiker, författare till sju stora dramer, som
med utomordentlig framgång uppförts icke blott
i Köpenhamn utan även överallt i danska
landsorten och i Sverige och Norge. Men även
som lyriker och debattör, som journalist och
talare tillhör han den moderna danska
litteraturens yppersta. Detta har han uppnått på tio
år och innan han fyllt 41!
Kaj Munks produktion är främst behärskad
av hans dramer. Utom det svagaste,
»Kærlig-hed», uppförd på Det kongelige teater 1934, fö-
647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
