Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Fartygs tillträde till svenskt territorium, av Torsten Gihl - Tjeckoslovakien och stormakterna. Münchenkonferensen 1938 och dess förhistoria, av Yngve Lorents
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJECKOSLOVAKIEN
avser ändring i vissa delar av kungl.
kungörelsen den 21 nov. 1925 angående främmande
örlogsfartygs och militära luftfartygs tillträde i
fred till svenskt territorium (den s. k.
tillträdeskungörelsen). Ändringarna ha närmast
tillkommit med anledning av de den 27 maj
1938 utfärdade neutralitetsreglerna (se häfte 7,
1938, sid. 524). Bl. a. ha införts en bestämmelse
angående gränsen för Sveriges territorialvatten
samt ett par smärre ändringar i fråga om
gränsen för svenskt inre territorialvatten i Öresund
och undervattensbåtars passage. Som den
viktigaste ändringen torde man böra beteckna den,
enligt vilken — i motsats mot vad som i övrigt
gäller om svenskt område —• främmande
militära luftfartyg hädanefter skola ha rätt att
passera Öresund, utan att tillstånd därtill först
inhämtats. Sedan dylik rätt enligt
neutralitets-reglerna medgivits krigförande makters
militära luftfartyg, har det tydligen ansetts
olämpligt att upprätthålla en strängare regel för
dylika luftfartyg, tillhörande i fredstillstånd
varande makt.
Den andra kungörelsen (Sv.
Författningssamling, nr 627) angår tillträde till svenskt
territorium för vissa fartyg, vilka ägas eller
nyttjas av främmande stat, samt dylika fartygs
lots-ning inom svenskt territorialvatten och
föreskriver, att övnings- och lustfartyg, vilka ägas
eller nyttjas av främmande stat men ej föra
örlogsflagga, skola vara underkastade vissa
bestämmelser i nyssnämnda tillträdeskungörelse
av den 21 nov. 1925 samt i den samma dag
utfärdade kungörelsen angående främmande
örlogsfartygs lotsning inom svenskt
territorialvatten. Särskilt som dessa övnings- eller
lustfartygs befäl och manskap ofta utgöras av
sjömili-tär personal, har det ansetts riktigt, att vissa
restriktioner och kontrollföreskrifter, som gälla
beträffande främmande örlogsfartygs tillträde
till och färd genom svenskt territorialvatten,
även bli gällande för ifrågavarande fartyg.
Torsten Gihl.
TJECKOSLOVAKIEN OCH
STORMAKTERNA.
MüNCHENKONFERENSEN 1938 OCH
DESS FÖRHISTORIA.
När den tjeckoslovakiska staten bildades i
samband med Österrike-Ungerns upplösning
vid världskrigets slut, framförde de tjeckiska
revolutionsledarna i fråga om det nya rikets
gränser mycket bestämda önskemål, vilka i
stort sett förverkligades. Till de av
tjecker bebodda områdena lades andra, för vilkas
inkorporering anfördes historiska, ekonomiska
och strategiska skäl, och på så sätt kom
Tjeckoslovakien att i en folkmängd på 13,5 mill., av
vilka 8,8 mill. voro tjecker och slovaker,
inrymma omkring 3 mill. tyskar, 700 000 ungrare,
500 000 rutener och 150 000 polacker. Ungefär
1/3 av befolkningen utgjordes därför av sådana
som mer eller mindre ofrivilligt blivit
införlivade med staten. Detta var i och för sig ett
orosmoment. Man hade från den gamla
Donaumonarkiens tid tråkiga erfarenheter i fråga om
dessa olika folks oförmåga att samarbeta, och
det fanns knappast skäl att förmoda, att det
skulle gå bättre nu, när tyskar och tjecker bytt
plats vid statens roder. Redan i slutet av 1918,
således innan staten fått sin definitiva
utformning, hade på flera håll inom de områden, som
sedan införlivades med Tjeckoslovakien, den
tyska befolkningen arbetat för en förening med
stamfränderna i Tyskland och Österrike. Dessa
önskemål avvisades. Det framstod emellertid
som en angelägen uppgift för dem som togo
ansvaret för den nya statens tillkomst att vidtaga
åtgärder till minoriteternas skydd. Tjeckerna
lovade att komma rimliga tyska anspråk till
mötes (i fråga om språk, skolor o. s. v.). Ett
minoritetsfördrag kom till stånd den 10 sept.
1919, och dess bestämmelser gingo i stort sett
igen i författningen av den 29 febr. 1920.
5—NFM38:10
757
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
