Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Sveriges luftfartsleder. Flygleden Stockholm-Malmö inför sin fullbordan, av Gösta Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUFTFARTSLEDER
borg och Malmö finnas
kommunala flygplatser vid
Var-berg och Halmstad.
Samtidigt med att
flygplatserna utbyggts, ha flygfyrar
upprättats utefter lederna
och flygplatserna utrustats
med belysningsanordningar.
Flygfyrarna äro placerade på
ett inbördes avstånd av 20—
30 km, och de 25 flygfyrarna
mellan Stockholm och Malmö
bilda sålunda en
sammanhängande fyrled. Efter
ingående prov med olika typer
av flygfyrar utvaldes en av
Svenska a.-b. Gasaccumulator
(AGA) speciellt konstruerad
typ. Fyren har en ljusstyrka
av 2 mill. normalljus, vilket ger en räckvidd
av 60—70 km i klar sikt.
Hjälpflygplatserna ha försetts med
nödvändiga belysningsanordningar för landning under
mörker. Utefter flygplatsernas gränser finnas
därför gula gränsljus med jämna mellanrum,
röda ljus på hindren i flygplatsernas
omgivningar samt belysta vindriktningsvisare. De
stora flygplatserna vid Stockholm, Göteborg
och Malmö, som regelbundet användas för
starter och landningar under mörker, ha även
flodljusanläggningar, som upplysa fältytan.
Ett av de förnämsta hjälpmedlen för
luftfarten utgör dock radiotekniken. Man torde utan
överdrift kunna säga, att den säkerhet och
regularitet, som utmärker den moderna
luftfarten, vore otänkbar utan detta hjälpmedel.
Utom vid ovannämnda stora flygplatser finnas
radiostationer vid flygplatserna i Jönköping och
Norrköping. Genom pejling av ett flygplan från
två eller flera av dessa stationer kan dess
position alltid bestämmas. Genom radion erhåller
dessutom föraren kännedom om
väderleksförhållandena på flygplatserna och utefter luft-
Bild 3. Hjälpflygplats vid Feringe, söder om Värnamo, ödemark
förvandlad till jämn gräsmatta.
fartsleden. Större trafikflygplan äro dessutom
utrustade med pejlapparater ombord, genom
vilka flygplanets läge kan bestämmas i
förhållande till radiostationerna på marken, t. ex. en
vanlig rundradiostation. Den stora
rundradiostationen vid Spånga utanför Stockholm
användes sålunda ofta såsom fyr för det från
London hemvändande flygplanet. När
flygplanet kommer i närheten av flygplatsen och
denna icke är synlig på grund av låga moln
eller dimma, sättes en speciell
radiolandnings-fyr omedelbart intill flygplatsen i funktion.
Den anger för föraren lämpligaste
inflygnings-riktning för molngenomgång och landning.
Under de senare åren har tillvägagångssättet
vid flygningarnas genomförande radikalt
förändrats. Tidigare var man vid dåligt väder
och lågt gående moln tvungen att framföra
flygplanen under molnen, vilket, utom att
medföra risker för sammanstötning med höga
hinder, gjorde flygningen orolig och obehaglig
för passagerarna. De moderna flygmotorerna
och flygplanens instrumentutrustning
möjliggöra numera flygning på stor höjd utan mark-
797
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
