Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Ur Nordsjöns historia. Försvunna landområden i Nordvästeuropa, av G. Erdtman - Potatisens härstamning. Ha våra potatissorter sitt ursprung i Bolivias bergland?, av S. Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POTATIS
ytan upp till höjdkrönen, äro »nedtorvade»,
täckta av torvbankar och -mattor, som i det
nederbördsrika klimatet hastigt växa till.
Skogarnas försvinnande står otvivelaktigt i
samband med den ogynnsamma klimatutvecklingen
samt de av denna inducerade
marktypsförändringarna. Men ännu har man ej vägt vad den
ena eller vad den andra faktorn betytt. Dock
står man här inför problem av praktisk
betydelse bl. a. även för vårt land.
I det maritima Nordvästeuropa möter man
också många skenbara paradoxer, mycket som
är svårfattligt för den, som vant sig vid en
mera kontinental miljö. Sålunda har man sedan
långt tillbaka i Skottland känt torvmarker, där
rester av en »arktisk» flora uppträda mitt i
lagerföljden, just där man i stället borde vänta
rester av den postglaciala värmetidens allt
annat än arktiska flora. Och några tyska
forskare ha just visat, att fjälltrakternas
dvärgbjörk, Betula nana, funnits på myrmarker i
nordvästra Tyskland under den postglaciala
värmetiden.
Det är saker, som tåla vid att ytterligare
begrundas av växtgeografer och klimatologer
och som man ej kan avfärda lika lätt som det
i och för sig visserligen mycket intressanta
fyndet av ett frö av den tropiska ärtväxten
Entada gigalobium i en torvmark på Tjörn.
De meterlånga, decimeterbreda baljorna av
denna växt föras ibland av Golfströmmen från
tropikernas strandskogar ända upp mot Norra
ishavet. Tj örnfyndet bevisar, att Golfströmmen
en gång haft friare tillträde till våra kuster
än nu. Antagligen stod detta i samband med
den postglaciala värmetidens »mare plenum»,
då »Nordsjölandet» och anslutande landbryggor
översvämmats och vattenarealen i förhållande
till landarealen var större än vid något annat
tillfälle under den senkvartära tiden.
G. Erdtman.
POTATISENS HÄRSTAMNING.
HA VÅRA POTATISSORTER SITT
URSPRUNG I BOLIVIAS
BERGLAND?
Amerikas inhemska folk voro framstående
växtkännare, och det indianska kulturarvet har
tillfört mänskligheten ett flertal nyttoväxter av
oskattbart värde. Många av dem ha blivit
nödvändighetsartiklar, som vi svårligen kunna
undvara. Då flera måste importeras, fick Sverige
under världskrigets sista år smärtsamt känna
sitt beroende av de fornamerikanska
botanisternas upptäckter. Främst på den långa listan
komma majs, potatis, jordnötter, tomater,
ananas samt flertalet arter, tillhörande bönsläktet.
Förteckningen upptar vidare bl. a. tobak, kakao,
kinin, kokain, matte, spansk peppar, kautschuk
och chicle, tuggummits modersubstans.
Viktigast torde, vid sidan av majsen, potatisen vara,
och det har sagts, att ett enda års potatisskörd
representerar ett större värde än alla de skatter
av guld och silver, som de plundrande och
skövlande arméerna tillförde Spanien vid
Amerikas erövring och under den första
kolonisationsperioden.
Redcliffe N. Salaman, director of the Potato
Virus Research Station, University of
Cambridge, har nyligen sammanställt de senaste
rönen och forskningsresultaten, egna och andras,
rörande potatisen i forntid och nutid i Amerika
samt överförandet till Europa.1
Att denna viktiga kulturväxt och dess
ursprung tidigt tilldragit sig botanisternas intresse
är icke ägnat att förvåna. Den som först på
allvar studerar potatisens odlingshistoria är
Alphonse de Candolle i sitt klassiska arbete
»Origine des plantes cultivées» (1883).
Därefter följa en rad värdefulla bidrag, såväl bo-
1 »The Potato in its Early Home and its Introduction
into Europé» (Masters Lectures, 1936), av Redcliffe N.
Salaman (Journal of the Royal Horticultural Society,
vol. 62, London 1937).
807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
