Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Radiums upptäckt. Ett 40-årsminne, av Sven Benner - Nybildningar och inlån i ryskan. Förändringar i ryska språket efter revolutionen, av Astrid Bæcklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA SPRÅKET
Här är ej platsen att redogöra för det
utomordentligt omfattande och framgångsrika arbete,
som sedan dess utförts av makarna Curie och
deras medarbetare samt forskare i många andra
laboratorier för att framställa de nya ämnena
i ren form och undersöka deras egenskaper och
deras strålar samt för att utreda
släktskapsförbindelserna inom de familjer av radioaktiva
ämnen, som inom kort upptäcktes, ej heller att ingå
på upptäckternas revolutionerande betydelse
för vår kunskap om materiens byggnad. Som
bekant blev radium även ett nytt och ofta
ovärderligt vapen i kampen mot många sjukdomar,
främst de elakartade svulsterna. Det är också
på initiativ av Internationella ligan mot cancer
(Union internationale contre le cancer), som
man i Paris och annorstädes anordnat en
»internationell anticancervecka» den 23—30 nov. med
insamlingar, utgivande av minnesmedalj och
frimärken m. m. I Paris upptar programmet
föredrag av kända forskare ej blott om radium
utan även om elektroner, röntgenstrålar och
Hertzska vågor, då man samtidigt velat
hugfästa minnet även av dessa upptäckter.
Sven Benner.
NYBILDNINGAR OCH
INLÅN I RYSKAN.
FÖRÄNDRINGAR I RYSKA SPRÅKET
EFTER REVOLUTIONEN.
Den i varje levande språk försiggående
normala nybildningen av ord, nämligen för att
beteckna nya begrepp, föreställningar, företeelser
och saker, fick i ryskan ökad fart genom och
efter revolutionen. Partibildningen och hatet
mot oliktänkande utlöste många emotionella ord,
och när den tidigare kulturellt och politiskt le-
dande klassen undanskjutits och ersatts av en
revolutionär partiledning, som till stor del
kände sig stå utanför den gamla kulturtraditionen,
försvann den vid normal språkförändring så
viktiga språkvårdande censur, som en
konservativ, bildad klass utövar. Därtill kom en
medveten vilja hos de nya ledande kretsarna att
av praktiska skäl nyskapa ord, så att språket
skulle låta kort och koncist — man reformerade
även stavningen och gjorde rent hus med
överflödiga bokstäver. Slutligen uppstod ett behov
att av ideologiska skäl införa, inlåna, förryska
eller kalkera ord och vändningar från
främmande språk, som de nya ledarna blivit
förtrogna med genom studier framför allt av
Marx’ och Engels’ skrifter.
De mest påfallande nybildningarna inom
vokabulären utgöras av de många förkortningarna.
Dessa förekomma ju inom alla europeiska
språk, men inom ryskan hade de i synnerhet
intill år 1930 så stor betydelse, att mycket i
såväl tidningsspråket som litteraturspråket blev
obegripligt för den, som icke kände till
förkortningarnas innebörd. Det klagades också en
tid över att sovjetmedborgaren ej kunde läsa
sina egna tidningar. Då utgåvos
förkortnings-lexika, och numera äro alla bekymmer för den
saken ur världen, i det att man vid sidan av de
mindre vanliga förkortningarna sätter ut den
fullständiga benämningen. Det system, efter
vilket denna nybildning sker, återfinnes även i
svenskan. Vi ha initialförkortningen S. J.,
Statens järnvägar, ryskan har Tj. K.,
tjrezvytjaj-naja kommissija, utomordentliga kommissionen
(för bekämpande av den antirevolutionära
rörelsen) — med bokstavsuttalet tje ka, d. v. s.
tjekan; svenskan har »damturk», turkiskt bad
för damer, ryskan istpart, kommissija po istoriji
partiji, kommissionen för utarbetande av
partiets historia, o. s. v. I ryskan ha emellertid
förkortningarna en ojämförligt mycket större
utbredning än hos oss; en del av dem ha så
ingått i allmänna medvetandet, att man ej
813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
