Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Det spanska inbördeskriget. Krigshändelserna juli 1936-november 1938, av Olle Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANIENKRIGET
General Mola.
General Miaja.
en anmärkningsvärt god samverkan mellan
marktrupper och flygstridskrafter och i hög
grad gynnad av vädrets makter tillfogade Miaja
nationalisterna ett nederlag, utan att den
taktiska segern dock ledde till en strategisk vinst.
Efter ett par veckor blevo striderna åter
stående.
Sedan Guadalajaraoperationen misslyckats,
insatte Franco sina huvudkrafter till
betvingande av motståndet i Baskiska provinserna och i
Asturien. Dessa områden voro icke minst ur
krigsindustrieli synpunkt eftersträvansvärda.
Operationerna leddes av general Mola och,
sedan denne i juni omkommit vid en flygolycka,
av general Dåvila. Även på denna
krigsskådeplats organiserade nationalisterna en
framgångsrik samverkan mellan lant-, sjö- och
flygstridskrafter. Republikanernas starka
försvarslinjer betvingades i väsentlig grad genom
taktiska och strategiska omfattningsföretag.
Operationerna, som togo sin början i april,
syftade i första hand till erövring av Bilbao med
dess starka »järngördel», där republiken
Euz-kadis (Baskiska provinsernas) styrkor under
president Aguirres överledning gjorde det mest
förbittrade motstånd. Den materiella överläg-
senheten och trycket av
omfattningsrörelserna gjorde sig
dock obönhörligt gällande,
och den 18 juni måste basker
-na vika för övermakten och
utrymma sin huvudstad.
Nationalisternas offensiv på
den norra krigsskådeplatsen
utlöste såsom var att vänta
avlastningsoperationer från
republikansk sida vid Madrid
och i Aragonien. Hindrad av
inre oroligheter, kunde dock
general Pozas, befälhavare för
de katalanska trupperna, först
i mitten av juni igångsätta
en offensiv mot Zaragoza och
Huesca — dock utan bestående resultat. Något
senare, i början av juli, anföll Miaja, som
disponerade bortåt 70 000 man, talrika
stridsvagnar samt ett stort antal flygplan, väster om
Madrid i trakten av Brunete. Slaget, som
utkämpades den 5—28 juli, hade det för
genombrottsföretagen i det spanska inbördeskriget
karakteristiska förloppet: betydande
begynnelseframgångar för den anfallande, offensivens
kulmination, resultatrika motanfall från
försvararens sida och slutligen i det närmaste »status
quo ante». Slaget vid Brunete hade varit
utomordentligt förlustbringande, särskilt för
republikanerna.
Den 13—14 aug. återupptog Dåvila med en
armé om 60 000 man operationerna i norr. Den
strategiska omfattningen verkade denna gång
snabbt. Redan den 26, tolv dagar efter
huvudoperationens början, kapitulerade Santander,
varmed Baskiska provinserna i stort sett voro
i nationalisternas händer.
En ungefär vid tidpunkten för Santanders
fall av Pozas företagen avlastningsoffensiv vid
Ebro i riktning mot Zaragoza medförde ingen
ändring i läget och kunde endast ett par veckor
fördröja Då vilas fortsatta frammarsch västerut.
824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
