Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Karpatorutenien och dess bergsstammar, av Gustaf Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPATORUTENIEN
område, vilka nå en höjd av
1500—2 000 m. De viktigaste
äro från väster till öster
Po-lonina Rovnå, Polonina
Bor-zava, Svidovec och Hoverla.
Från 1 200—1 300 m ö. h. och
uppåt är terrängen öppen.
Där ligga fjällhedarna,
polo-niny, av vilka särskilt de
lägre erbjuda goda
betesbetingelser. De högst belägna
utnyttjas som betesmarker för
får. På fjällhedarna finns icke
permanent bebyggelse utan endast fäbodar.
Fäbodskulturen har ursprungligen införts
av rumänska herdar, vilka redan före de
ukrainska folken koloniserat områden i
denna del av Karpaterna. Sluttningarna
nedanför fjällhedsområdet äro skogbeväxta, men
där finnas också gräsmarker, där man skördar
hö. Polonina Rovnå är helt täckt med lövskog,
som längre österut i regel täcker bergens
sydligare sluttningar, medan granen dominerar
norrut. Åkerfält, på vilka havre och potatis
odlas, finner man upp till en höjd av inemot
1000 m, där den permanenta bebyggelsen
också slutar. I lägre liggande, varmare
regioner odlas majs och vete. Nere på slätten äro
betingelserna för jordbruk mycket
gynnsamma, och vinodlingen är av stor vikt, dock
huvudsakligen inom de landsdelar, som nu
tillfallit Ungern. Skogsavverkningen är av icke
ringa betydelse, och flottar dansa hela
sommaren utför floderna. Alldeles invid rumänska
gränsen ligger en stor saltgruva, Solotvinski
Kopalni (på tjeckiska Slatinské Doly, på
magyariska Akna Szlatina), tillräckligt givande
för hela republikens behov. Vintrarna äro i
bergen mycket kalla med mängder av snö, men
snö faller också på slätten, som dock har ett
betydligt mildare klimat. Nederbörden i bergen
är riklig under sommaren och hösten. Alla
städer ligga på slätten.
Karpatoruteniens slättland, en fortsättning av den ungerska pusztan.
I bakgrunden Karpaternas utlöpare.
Karpatoruteniens näringar äro nästan helt
grundade på vad lantbruket och skogsskötseln
producera. Endast obetydliga lokala industrier
finnas. Befolkningen är mycket brokigt
sammansatt. Medan, som nämnts, de ukrainska
stammarna huvudsakligen bebo bergen,
dominera magyarerna på slätten. Proportionen var
före skiljedomen i Wien (den 2 nov. 1938),
varigenom ju Ungern fick stora delar av slätten,
62 % ukrainare och 17 % magyarer. Åtskilliga
tusental av de senare bo dock i de områden, som
ej återlämnats till Ungern. I landsdelens
sydöstra hörn finns ett sammanhängande område
med rumänsk befolkning. På 1700-talet
invandrade tyska kolonister hit, liksom till
Slovakien, och de bilda ännu en mängd små
folköar, i vilka språk och kultur bevarats. Judarna
bilda betydande minoriteter i städerna men
finnas också spridda över hela landsbygden och
komma i antal näst efter magyarerna. Polacker,
slovaker och zigenare bilda mindre
befolkningsgrupper, och en mängd tjeckiska ämbetsmän
ha deltagit i administrationen.
I den hittillsvarande huvudstaden, Uzhorod,
fick författaren ett starkt intryck av den
språkförbistring, som råder i denna landsända. Här
talades ukrainska, magyariska, tjeckiska,
slovakiska, polska, rumänska, jiddisch och
zigenarnas idiom. Man såg skyltar på fem, sex
språk. Att dra en gräns, som skulle dela upp
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
