- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
20

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Karpatorutenien och dess bergsstammar, av Gustaf Bolinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARPATORUTENIEN

KARPATORUTENIEN

I I

^ ^^ Rutener

^ N ^Magyarer

—^^^ Rumöner

-> ■ Den nya gränsen

- ■ =1=–;;^–mellan Ungern och

^ Tjeckoslovakien

iT^jm

24°ö. I fr. Greenw.

A.-B. KARTOGH. INSTITUTET

landet på olika nationaliteter, är icke möjligt,
varför minoriteter av nästan alla de folk, som
här omnämnts, komma att bo kvar på bägge
sidor. Ungern har emellertid fått de mera
betydande orterna på slätten: huvudstaden
Uzhorod (på magyariska Ungvår), den ungefär
lika stora staden Mukacevo {Munkåcs), vilka
båda ha ungefär 30 000 invånare och vuxit med
nära ^/a efter införlivandet med
Tjeckoslovakien, och en annan mindre stad, Berehovo
(Beregszåsz), belägen längre söderut i ett
blomstrande vindistrikt. Den har en mera
ungersk prägel än de övriga, som verka
mycket östeuropeiska. I Mukacevo dominerar det
judiska elementet helt gatulivet, och där
finnas 30 synagogor! Städerna äro långtifrån
monumentalt byggda och verka på intet sätt
imponerande. För resenären är snart sagt endast
det brokiga gatulivet av intresse. Slovakernas
och magyarernas brokiga dräkter blandas med
rutenernas smutsiga ullpälsar. Även tiggare gå
i päls — men barfota.

Städerna ha växt upp vid foten av
feodalborgar, vilka ännu ligga kvar på sina höjder.
Endast två städer, Chust och Tacovo, har
Tjeckoslovakien fått behålla. Den förstnämnda
brukade på skämt kallas »världens ände», just
för att den låg så långt bort, men är egentligen
den trivsammaste och vackraste om också,
även den, ur vår synpunkt primitiv. Den är
sedan nov. 1938 Karpatoruteniens huvudstad.

Den nya gränsdragningen medför ett par
allvarliga olägenheter. Huvudjärn vägen från
Slovakien österut, som går nära den gamla
sydgränsen och vidare upp genom Theissflodens
dalgång till den stora byn Jasina invid polska
gränsen, kommer till största delen att gå genom
ungerskt område, liksom delar av tvärbanorna
norrut. Å andra sidan blir upplandet norr om
de större städer, som tillfallit Ungern, avskuret
från dessa. Det kommer säkerligen att ta tid
att reglera dessa förhållanden, och
kommtmika-tionsväsendet i Karpatorutenien måste läggas
om. Det blir nödvändigt för landet att ha en
väst—östlig huvudled, och en ny järnväg från
Presov i Slovakien till Chust är redan beslutad.

Den formella anledningen till att städerna
Ungvär och Munkåcs —• för att använda de
ungerska namn, som de hädanefter bli kända
under — tillfallit Ungern uppges vara, att de
enligt den ungerska statistiken före
världskriget haft övervägande magyarisk befolkning.
På tjeckiska folkkartor från 1937 ligga de
ett stycke norr om det egentliga magyariska
området, och ungrare ledde icke längre i
statistiken. I alla händelser äro landsborna
kring dessa städer mestadels rutener. Av den
judiska befolkningen, som uppgått till bortåt
100 000, torde majoriteten nu ha kommit
innanför Ungerns gränser.

Den rutenska befolkningen i bergen är
icke enhetlig utan utgöres av tre
folkgrupper. Huculerna (ordet uttalas hotsol och
stavas ofta huzul) bo längst österut och äro
representerade även i Rumänien samt i Polen,
där deras område kallas Huculszczyzna,
vrcho-vinerna i mellersta delen av landet. De bo
också på polska sidan, där de kallas bojker och
deras territorium Bieszczady. Den västligaste
stammen, vars område sträcker sig in i Polen
och Slovakien, benämnes lemker. I Svidovec
bo både huculer och vrchoviner, vilka senare
under medeltiden slogo sig ned som
jordbrukare längs Teresva, medan de förra kolonise-

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free