Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Tysklands riksautobanor, av Folke Brundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS RIKSAU T O B AN OR
träffande kraven på motorförarens
prestationsförmåga. Att denna överlägsenhet ur
driftsynpunkt icke endast kommer den enskilde
trafikanten till godo utan också är av mycket stor
nationalekonomisk betydelse inses utan vidare,
då ju största delen av motorbränslet måste
importeras.
Att autobanorna kunna anses försvarliga ur
trafiksynpunkt i sådana fall, där inga andra
bekväma och direkta vägförbindelser finnas,
synes vara mer eller mindre självklart, men
mången ställer sig måhända skeptisk till det
berättigade i att sådana kostsamma vägar
anläggas parallellt med och invid redan befintliga
och relativt förstklassiga landsvägar. Man har
emellertid beräknat, att i sådana fall autobanan
i och för sig åstadkommer en trafikökning av
50%. Av totaltrafiken komma härvid 2/3 på
autobanan och ^/s på den parallella landsvägen.
Den sistnämnda skulle sålunda temporärt
avlastas från trafik men torde genom den allmänt
fortgående trafikökningen återfå sin tidigare
belastning. Man bör hålla i minnet, att
autobanorna främst avses för den genomgående
motortrafiken, i fråga om såväl person- som
godsbefordran. Den jämlöpande landsvägen
kommer alltid att behålla sin betydelse för den
kortväga trafiken och rent lokala transporter.
Autobanornas fördelar för trafikekonomien ha
i varje fall på ett övertygande sätt verifierats
av de omnämnda provkörningarna.
Av intresse är
givetvis ett
fortlöpande studium av
trafikutvecklingen på
autobanorna.
Fördenskull ordnas
sedan 1935
regelbundna trafikräkningar. I vidstående
tabell lämnas några
resultat från sådana
räkningar i juli 1937.
Den i tabellen sist angivna platsen, där
utflyktstrafiken gör sig mycket starkt märkbar,
har stundom en trafik under söndagarna av
över 14 000 motorfordon.
I detta sammanhang kan en jämförelse med
trafikvolymen på några svenska gator och vägar
vara av intresse. Väljer man därvid en av de
vägar, som äro av största betydelse för den
långväga trafiken, nämligen Södertäljevägen, söder
om Stockholm, har man konstaterat, att denna
väg år 1937 under en dag passerades av 3 519
motorfordon vid en plats på c:a 5 km avstånd
från Stockholms centrum (Gustav Adolfs torg),
av 2 553 motorfordon vid ett avstånd av c:a 7
km samt 2149 motorfordon c:a 8,7 km från
nämnda centrum. De angivna trafikmängderna
på de tyska autobanorna äro vidare av samma
storleksordning som motorfordonsantalet vid
vissa av Stockholms tullar och utfartsvägar,
exempelvis Roslagstull med 5 460, Skanstull
med 8 433 och Hornstull med 8 615 motorfordon
per dag år 1937.
Genom den tekniska utformningen av
autobanorna, bl. a. trafikriktningarnas skiljande
genom en mittremsa, bländningsskydd samt
eliminerandet av alla korsningar i samma plan,
har man sökt åstadkomma största möjliga
trafiksäkerhet. Med stöd av direkta
undersökningar har man också konstaterat en
olycks-frekvens av endast 90,3 olyckor per 100 km
autobana och år (1936), vilket med hänsyn till
Genomsnittligt antal motorfordon pr dag
Trafikräkningsplats [-Personbilar Lastbilar Omni-busar Motorcyklar-] {+Person- bilar Last- bilar Omni- busar Motor- cyklar+} Summa
Autobanan Berlin—Stettin c:a 50 km från Berlin....... 3 381 305 52 ! 1 712 5 450
» Dresden—Chemnitz—Meerane c:a 30 km från Dresden..... 3 794 203 75 1889 5 952
» Hamburg—Liiheck c:a 25 km från Hamburg–– 4 541 571 45 1773 6 930
» Munchen—Landesgrenze vid Ramersdorf strax utanför Munchen .................... 5 741 347 68 2 373 8 529
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
