Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Tysklands riksautobanor, av Folke Brundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS RIKSAU T O B AN OR
rymmen, som på gästgivargårdarna stodo de
resande till buds under den gamla goda tiden,
då man gjorde långresor i hästskjuts och
diligens. En föreställning om utformningen av en
mindre sådan anläggning lämnar bild 7.
Den 1 nov. 1938 gälla följande data för
autobanorna:
Längd av autobanor, i trafik ................................ 2 310,1 km
» » » under byggnad ........................ 2 038,2 km
» » » färdigprojekterade men ej påbörjade 6 670,3 km
Antal broar och underfarter, färdiga ..............................................4 528 st.
» » » » under byggnad ................................1042 st.
Antal större bensinstationer, färdiga ................................................70 st.
» » » under byggnad ................................11 st.
Bortschaktade jord- och stenmassor ........................ 265,7 mill. m^
Fullbordad permanentbelagd körbana ...................... 52,1 »
Förbrukad mängd cement .................................. 5,1 » ton
» » stål och järn ............................ 511000 ton
Presterade dagsverken ...................................... 117,2 mill.
Antalet vid företaget anställda uppgår i runt
tal till 100 000; maximum nåddes vid mitten
av 1936, då antalet var över 120 000. Förutom
de vid projekteringen och byggena direkt
anställda beräknas arbetstillfälle ha skapats för
ytterliga 150 000 personer (sysselsatta inom
cementfabriker, järnverk och övriga industrier,
som leverera erforderliga material).
Helt naturligt gör man sig den frågan vad
detta gigantiska byggnadsverk drar för
kostnader. Enligt tillgängliga uppgifter har
anläggningskostnaden till den 31 dec. 1937 (med
från-räknande av inkomster för
återförsåld mark, av
bensinstationsdrift m. m.) uppgått
till 2,11 milliarder riksmark,
och det beräknas, att den
imder 1938 sannolikt har
stigit till inemot 3 milliarder.
Som förut nämnts, har
den sociala förutsättningen
för anläggningarna varit att
skapa arbete för de
arbetslösa. Man räknar sålunda
med att om dessa arbeten
icke kommit till stånd en utbetalning,
motsvarande 35 % av de totala byggnadskostnaderna,
måst ske i form av arbetslöshetsunderstöd. 25
—30 % återinflyta till statskassan i form av
skatter och övriga avgifter (huvudsakligen för
socialförsäkringar) från de i företaget
sysselsatta, leverantörer m. fl., varför statens direkta
merutgifter skulle inskränkas
till 35 a 40% av de totala
kostnaderna.
På den nationalekonomiska
inkomstsidan har man att
föra minskade driftkostnader
och tidsvinst för
motortrafiken. I syfte att erhålla
tillförlitliga uppgifter på
storleksordningen av denna vinst
i tid och pengar har man
under de senaste åren företagit noggranna
provkörningar med ett tiotal olika fordonstyper.
Samtidigt företogos med samma vagnar och
under i övrigt samma betingelser körningar på
en parallell rikshuvudväg av förstklassig
landsvägstyp. Några av resultaten frän dylika
provkörningar med en stor personvagn av märket
Mercedes åskådliggöras grafiskt på bild 8.
Diagrammen, som icke torde tarva några
ingående kommentarer, ådagalägga till fullo
auto-banans överlägsenhet ej blott i fråga om
bränsleförbrukning och restid utan även be-
PAHKEHIWSSPI-AT^
5IA5T-Oatlo––
Bild 7. Plan över föreslagen rastanläggning, kombinerad med
bensinstation, vid Siegburg på autobansträckan Köln—Frankfurt a. M.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
