Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Etylenproblemet inom växtfysiologien. Äppeldoftens hemlighet, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETYLENPROBLEMET
ling, samtidigt som de övertäckas med en
tät fäll av rothår. Den ansvällda stjälken
växer i fortsättningen i horisontell riktning.
Dessa försöksresultat framkallas av den
ety-len, som i oerhört små mängder avgives
av mognande äpplen. Effekten blir nämligen
fullt identisk, då kemiskt ren etylengas i
millionkoncentration får utöva sin inverkan.
Ingående undersökningar ha nämligen givit vid
handen, att etylen produceras vid
ämnesomsättningen hos mognande äpplen, dock i
försvinnande små kvantiteter. Sålunda
framställer ett äpple under hela sin mognad ung. 1 cm®
av denna gas och innehåller på sin höjd 0,20 mg
därav per kg. Dessa siffror variera något hos
olika äppelsorter. Men denna mängd är ändå
fullt tillräcklig för att framkalla specifika
biologiska effekter. Det ligger i sakens natur, att
det skulle bereda kemister stora svårigheter
att påvisa denna förekomst av etylengas,
vilken sålunda otvetydigt klarlagts på biologisk
väg. Detta lyckades emellertid amerikanen
Gane år 1935, då han vid analysen utgick från
100 kg äpplen. Och det har också varit
möjligt beträffande bananer. Etylenprodiiktion hos
mognande frukter torde numera kunna
betecknas som en allmängiltig företeelse. Den har
påvisats hos apelsiner, citroner, plommon,
persikor, ett flertal tropiska frukter och
hag-tornsbär.
Om redan uppkomsten av denna gas vid
fruktens mognad är ett från vetenskaplig
synpunkt värdefullt rön, så får detta ökad
betydelse genom iakttagelsen, att etylen på särskilt
sätt inverkar på de därmed förknippade
processerna. Av intresse är också, att praktiken
i denna — som i så många andra punkter —
föregripit ett teoretiskt klarläggande. Sålunda
hade man brukat behandla apelsiner och
citroner i lagringsrum, uppvärmda med oljeeldade
ugnar. Härigenom förlänades frukten ett
moget utseende därigenom, att det gröna
färgämnet, klorofyll, nedbröts och den gula fär-
Bild 1. Två stadier av groende ärtor. T. v. i
äppel-luft (etylenhaltig), t. h. i ren luft.
gen framträdde. Denna färgförändring är ju en
fas i mognadsprocessen. Man ansåg tidigare
denna effekt vara det gynnsamma resultatet
av värmebehandlingen. Införandet av moderna
ugnar med luktfri förbränning gav emellertid
ej samma goda verkan. Man tillskrev då
avgörande betydelse åt något ämne i den fräna
lukt, som var resultatet av en ofullständig
förbränning av den bituminösa oljan i de tidigaste,
bristfälliga ugnarna. Men en modern forskning
har i stället spårat kaminosets verksamma
faktor i den luktlösa etylengasen. I Kaliforniens
fruktodlingsdistrikt har man nu moderna
luft-konditionerade lagringsrum, där apelsiner,
citroner och grape-fruits kunna underkastas
en doserad etylengasbehandling vid gynnsam
temperatur. Det kan dessutom förtjäna
tillläggas, att fruktens mognadsstadium ej alltid
framträder i den yttre färgen, varför det
kan vara av stort kommersiellt värde att
stimulera den naturliga
färgomvandlingsprocessen i skalet. För detta ändamål är en kon-
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
