Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Yung Ho Kung. Det kejserliga lamatemplet i Peking, av G. Montell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMATEMPLET I PEKING
röda murar. Under åtskilliga år stod så Yung
Ho Kung — Harmoniens palats — öde och
tyst, till dess Yung-chengs son, den berömde
kejsar Kien-lung, i början av 1740-talet
överlämnade området med dess byggnader till den
lamaistiska kyrkan för att här skapa ett
kloster. Kejsardömets Kina upplevde nu sin sista
storhetstid. Manchuerna bibehöllo fortfarande
sin kraft och behärskade det väldiga rikets
många folkslag utan svårighet. Konst och
konsthantverk blomstrade, och den byggkäre
kejsaren beströdde sitt land med tempel och
palats, i vilkas förgårdar stora stentavlor
förevigade den höge donatorns eljest icke
odödliga poesier.
Att Yung Ho Kung skänktes till
lamaprästerna berodde knappast på något djupare
intresse för denna gren av buddhismen •— det
var ett politiskt schackdrag, som kejsaren
sedermera upprepade i ofantligt mycket större
skala i Jehol. Med stort besvär och efter
långvariga fälttåg under 1600-talet och början av
1700-talet hade de mongoliska furstarna
förmåtts till underkastelse. Den kinesiske
kejsaren sökte nu med alla medel binda det stora
gräslandets folk fast vid Mittens rike.
Furstarna fingo rika skänker och som särskild
hedersbevisning kinesiska prinsessor till äkta.
De tvingades att ofta besöka huvudstaden, där
de naturligtvis icke kunde undgå att påverkas
och imponeras av prakten och förfiningen. Ett
synnerligen verksamt och otvivelaktigt med
avsikt valt medel till pacificerande av
mongolerna hade kejsaren funnit i uppmuntrandet av
lamaismen, vars klosterväsen långsamt men
säkert försvagade och utarmade folket.
Som ett led i dessa strävanden böra vi se
förvandlingen av palatset Yung Ho Kung till
kejserligt lamatempel. Under ledning av
inkallade tibetanska kyrkliga dignitärer
planerades och utrustades de många hallarna med
dyrbara och ståtliga gudabilder, målningar och
praktfulla brokader. Hela den väldiga upp-
sättningen av offerkärl, kultredskap, böcker,
instrument etc. skall ursprungligen ha skänkts
från de kejserliga förråden och verkstäderna.
Omfattande tillbyggningar måste ha ägt rum i
samband med installeringen, och förändringar
av redan befintliga hallar äro icke uteslutna.
I huvudsak torde dock åtminstone flera av
mittaxelns hallar vara ursprungliga.
Om templets utseende och klostrets öden
under äldre tider veta vi ej mycket. Spridda
notiser i äldre litteratur tala om rikligt
kejserligt understöd, om frikostiga gåvor från
mongoliska furstar, om praktfulla ceremonier men
också om främlingsfientlighet och mystiska
försvinnanden. Vid mitten av 1800-talet
påstår en författare, att klostret skulle ha
hyst 3 000 munkar, vilket dock torde vara
överdrivet. Senare har antalet uppgivits till
1500 och har nu nedgått till några få
hundratal. Ända sedan grundandet har detta
lama-tempel spelat en stor roll som centrum för
mongolerna och den mongoliska politiken i
Peking. Munkarna ha alltid nästan
undantagslöst varit mongoler och tibetaner, som bilda ett
främmande element i den väldiga stadens
brokiga folkvimmel. Få europeiska turister lämna’
Peking utan att ha begagnat tillfället att på
detta bekväma sätt få en inblick i mongolernas
och tibetanernas för oss så främmande religion.
Genom en ståtlig tredelad öppen portal, en
s. k. pai lou, komma vi från den breda gatan
in på en trädbeskuggad förgård, som utgör
komplexets sydligaste del. Härifrån gruppera
sig hela anläggningens många byggnader,
gårdar och portaler strängt symmetriskt längs en
nord—sydlig mittaxel, som markeras av de i
rad bakom varandra stående huvudhallarna,
vilka genom sin höjd dominera över
sidobyggnaderna. De förra äro med ett undantag, det
s. k. Fa Lun Tien, ägnade de gudomligheter,
som lamaismen har gemensamma med den
kinesiska buddhismen. I denna anordning bör man
ha rätt att se ett medvetet försök att till en
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
