Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Litiumföreningar. Nya användningsområden, av Ernst Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITIUM^FÖRENINGAR
LITIUMFÖRENINGAR.
NYA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN.
Under de senaste fem åren har den
praktiska användningen av alkalimetallen litium
och dess salter i hög grad ökats.
Litiumför-eningar användas numera i stor utsträckning
i den keramiska industrien samt vid
emalj-och glastillverkningen. De ha dessutom spelat
en stor roll vid utvecklingen av bågsvetsningen
och den s. k. luftkonditioneringen. En
redogörelse härför har nyligen lämnats av E. Preston
(Bulletin of The Imperial Institute, vol. 36,
1938), vilken ligger till grund för flertalet av
de i det följande meddelade uppgifterna.
Av det stora antalet litiumhaltiga mineral är
det endast tre, som kunna tillgodogöras
ekonomiskt, nämligen amblygonit (ett fluorhaltigt
natriumlitiumaluminiumfosfat), spodumen (ett
till pyroxengruppen hörande
litiumaluminium-silikat) och lepidolit (litiumglimmer). Av dessa
har amblygoniten den högsta halten av
litium-oxid (i kommersiella prov i medeltal 8,21 %
LioO). Mineralet nyttjas i främsta rummet till
framställning av litiumkemikalier men
dessutom som flussmedel i keramikgods, i
opalgla-syrer och vissa emaljer. Spodumen är dock
det litiummineral, som oftast förekommer i
handeln; kommersiella prov hålla mellan 4,5
och 7,5 % litiumoxid. Porslinsmassa, som
innehåller spodumen, utvidgas vanligen vid
bränningen. Utvidgningen kan kontrolleras, och
man påstår, att detta förhållande visat sig
ytterst värdefullt, när det gällt att övervinna
framställningssvårigheterna hos vissa
porslinsföremål. Lepidoliten slutligen är det
litiummineral, som har den kraftigaste flussverkan på
grund av sin stora halt av kali och fluor vid
sidan av litiumoxid. Av detta skäl användes
den i stor utsträckning vid smältning av glas,
särskilt vid framställning av opalglas och sådana
glassorter, som skola motstå hetta.
Föroreningarna samt växlingarna i
sammansättningen hos de naturliga litiummineralen ha
medfört, att man inom keramikindustrien
börjat ersätta dessa med kemiskt preparerade
litiumsalter. De salter, som förekomma i
handeln, äro karbonat, fluorid, nitrat och klorid,
av vilka karbonatet är det viktigaste.
Användningen av kloriden och bromiden som
torkningsmedel är ganska ny. En jämförelsevis
ringa tillsats av endera av dessa haloider till
andra liknande men hygroskopiska haloider
(t. ex. kalciumklorid) ökar de senares förmåga
att borttaga fuktigheten ur luft. Man kan tänka
sig att utnyttja denna egenskap vid torkning av
åtskilliga handelsprodukter, såsom gelatin,
läder och fotografisk film.
Vid framställningen av bättre glasyr
kvaliteter har litiumkarbonatet funnit stor
användning. Tillsatser av 1 % eller däromkring till
glasyrer för bordsserviser och sanitetsgods ha
visat sig öka glasyrens glans, under det att i
elektrotekniskt porslin litium ger en glasyr,
som har hög mekanisk hållfasthet och stor
motståndskraft mot vittring. På grund av
litium-karbonatets utpräglade flussegenskaper kunna
vid en tillsats av 9—12 % av karbonatet
mängderna lerjord, kalk och kvarts avsevärt ökas,
varvid en mera varaktig glasyr erhållas. Dylika
glasyrer kunna dock fortfarande vara
tillräckligt alkaliska för att framkalla den vackra och
livliga kopparblå färgen och andra typiska
alkaliska glasyrfärger. I många blyfria
glasyrer kan litiumkarbonatet likaså med fördel
användas. I de keramiska formler, i vilka fluor
ingår, kan litiumfluorid införas i stället för
karbonat.
Man drar nytta av litiumföreningarnas
egenskaper i glasteknologien liksom i
keramikindustrien. Ett exempel är användningen av
litium- och bariumoxid som ersättning för
mönja vid framställning av mjukt glas, varvid
bariumoxidens hårdgörande effekt uppväges
av det mjuknande, som orsakas av liti-
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
