- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
134

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Förslaget till ny rättegångsbalk. Huvuddragen i processlagberedningens betänkande, av N. Gärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTTEGÅNGSBALKEN

ständigt utveckla sin talan med hänsyn till
såväl det faktiska material de vilja åberopa
som ock de rättsliga synpunkter, som de anse
vara av betydelse. Förhandlingen skall vara
muntlig. Part eller ombud får sålunda icke
ingiva eller uppläsa skriftlig inlaga eller annat
skriftligt anförande; yrkande får dock uppläsas
ur skrift. Vid huvudförhandlingen skall all den
bevisning de var å sin sida vilja åberopa
upptagas. Parter och vittnen höras; det åligger
domaren att genom frågor söka utreda dunkla
punkter och i övrigt verka för att utredningen
blir tillföriitlig och fullständig. Skulle
omständigheter förekomma, som nödvändiggöra
uppskov, skall dock målet slutbehandlas inom de
närmaste fjorton dagarna; härvid skall målet
handläggas av samma domare. I annat fall skall
helt ny huvudförhandling hållas.

Efter huvudförhandlingens slutförande skall,
helst omedelbart men ej i något fall senare än
nästa helgfria dag, överläggning hållas. Vid
denna skall domen beslutas och uppsättas samt
därefter omedelbart avkunnas för parterna. Är
målet mycket invecklat eller vidlyftigt, kan med
domens meddelande anstå, dock i regel ej över
fjorton dagar.

Beträffande förfarandet i brottmål gälla
i viss mån särskilda regler. Innan åklagaren
anställer allmänt åtal, skall i regel
förundersökning äga rum. Förundersökningen inledes
av polisen men skall, sedan misstanken riktats
mot viss person, övertagas av åklagaren. Vid
förundersökningen skola ej blott de
omständigheter, som tala mot den misstänkte, beaktas
utan även bevis, som äro till hans förmån,
tillvaratagas. Förhör må hållas med envar, som
kan antagas lämna upplysning av betydelse för
utredningen; i vissa fall kan han hämtas till
förhör. Vid förhör få ej i syfte att framkalla
bekännelse eller uttalande i viss riktning
användas medvetet oriktiga uppgifter, snärjande
frågor, löften eller förespeglingar om särskilda
förmåner, hot eller tvång eller andra otillbör-

liga åtgärder. Anser den misstänkte, att vid
förundersökningen ej rätteligen förfarits, äger
han göra anmälan därom till domaren, som har
att vidtaga erforderliga åtgärder.

Förundersökningen avslutas med åklagarens
beslut huruvida åtal skall anställas eller ej. I
vissa fall kan emellertid eftergift av åtal äga
rum. Det viktigaste av dessa fall är, då brottet
ej är belagt med högre straff än böter och det
är uppenbart, att brottets beivran ej är
påkallad ur allmän synpunkt. Åtal kan ock i viss
utsträckning ersättas med strafföreläggande.
Detta kan ske vid mindre förseelser, för vilka
ej är stadgat högre straff än böter omedelbart
i penningar, dagsböter och normerade böter
undantagna. I dessa fall bestämmer åklagaren
det bötesbelopp, som han anser brottet
förskylla, och förelägger detta straff för den
misstänkte till godkännande. Såväl föreläggandet
som dess godkännande skall ske i skrift.
Godkänner den misstänkte föreläggandet, kan detta
omedelbart verkställas; i vissa fall skall det
dock för fastställelse underställas domaren.

En viktig nyhet är, att den misstänkte redan
under förundersökningen äger till sitt försvar
anlita biträde, i förslaget benämnt försvarare.
Utser den misstänkte ej försvarare, skall
domaren, om behov därav finnes föreligga, på
anmälan av åklagaren eller den misstänkte
eller av eget initiativ förordna offentlig
försvarare; är den misstänkte anhållen eller häktad,
har han en ovillkorlig rätt att erhålla offentlig
försvarare. Till offentlig försvarare kan
allenast advokat (se nedan) förordnas.

Rätt att häkta tillkommer allenast domaren.
Däremot äger åklagaren som nu att anhålla för
brott. Sist å femte dagen efter anhållandet
skall åklagaren hos domaren göra framställning
om den misstänktes häktande; i annat fall skall
han omedelbart frigivas. För häktningsfrågans
behandling skall rätten inom viss kort tid, i
regel fyra dagar, hålla förhandling, varvid
åklagaren och den anhållne skola vara tillstädes.

134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free