Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Ortnamn som familjenamn, av Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJENAMN
Karhunsaari, Kari, Karinen, Kariniva, Karitz,
Karjalainen, Karjulainen, Kark, Karkea,
Kar-koff.
En stor del av dessa märkligt klingande
namn äro av så att säga lojalt ursprung. De
bäras av personer eller släkter av utländsk
härstamning eller av finskt eller lapskt
ursprung. Men en hel del tillhöra släkter av
renaste svensk ras. De bära vittne om
svenskens outrotliga veneration för utlandet och
för allt som erinrar om utländskt språk och
utländska vanor. De vittna kanske också i
många fall om en viss böjelse att följa gammal
schablon och en viss obenägenhet att tänka
nya och mer eller mindre självständiga tankar.
Den mest äkta och tilltalande av de svenska
familj enamnstyperna är måhända namnen på
-son. De vila på en oavbruten inhemsk
tradition sedan hedenhös, och de vittna om en
sympatisk respekt för faderns och förfädernas
namn. Namnen på -son äro egentligen s. k.
farsnamn och inga släktnamn. Om fadern hette
Karl Gustavsson, så hette sonen t. ex. Gustav
Karlsson och dottern t. ex. Stina Karlsdotter. I
den mån namnen på -dotter blevo omoderna,
blev det allt vanhgare, att Karl Gustavssons
dotter i stället kallade sig Stina Karlsson. Då
nu både dotter och son hette Karlsson och
dottern ju inte var Karls son, fick farsnamnet
Karlsson faktiskt utseende av familjenamn.
Av dessa och liknande orsaker ha
farsnamnen på -son nu i större delen av Sverige
övergått till rena släktnamn, som oförändrade
vandra från far till son och dotter.
Det enda felet med son-namnen är, att de
äro så oerhört talrika. I Stockholms
rikstelefonkatalog för 1939 upptager förteckningen
över Anderssönerna 75 spalter. Erikssönerna
fylla 47, Gustavssönerna 24, Janssönerna 20,
Johanssönerna 64, Jonssönerna 20,
Karlssönerna 61, Nilssönerna 31, Olssönerna 27,
Petterssönerna 38 och Svenssönerna 23 spalter.
Anledningen till att så många namndubbletter
uppstått bland son-namnen är naturligtvis den,
att våra dopnamn i praktiken äro så få. Och
detta beror i sin ordning på almanackans minst
sagt egendomUga namnlängd, kombinerad med
önskemålen om s. k. namnsdagar.
Det säger sig självt, att t. ex. Anderssönerna
genom sina ideligen till förväxlingar ledande
namn förorsaka sin omgivning stort besvär,
stor tidsförlust och direkta kostnader. Och
huru många Anderssöner ha ej blivit
besvärade med otahga telefonpåringningar, som
gälla helt andra personer? Jag överdriver nog
icke, om jag säger, att de vanligaste son-namnen
kosta Sverige flera millioner kronor om året
i förlorad arbetstid.
Hur mycket jag än uppskattar pietet mot
fädrens minne och obruten tradition, måste jag
dock öppet bekänna som min mening, att alla
Anderssöner, Petterssöner o. s. v. snarast böra
låta ändra sina eller sina barns namn.
Men vad skall då Andersson kalla sig?
Den frågan har nu varit aktuell i hundratals
år. Och den har besvarats mycket olika. Ofta
har man som släktnamn upptagit gamla
öknamn, tillnamn och yrkesnamn. Det gamla
adelsnamnet Puke kan knappast vara något
annat än ett ursprungUgt öknamn. Ordet puke
är nämligen en beteckning för den onde eller
någon manlig medlem av hans anhang. Den
för trolldom anklagade Ingeborg Bogesdotter
från Högnalöv i Uråsa socken, Småland,
berättade år 1618, att vid fester i Blåkulla satt
hennes mästare i högsätet och sedan parvis
»en puke och en trolquinna», så långt det
räckte.
Liknande ursprungliga öknamn äro troligen
också Posse, »påse», och Trolle.
Släktnamnet Vasa, som bars av bl. a. Gustav
I, är givetvis, vare sig det ursprungligen
betecknat en gård eller ett sköldemärke, ett
ursprungligt tillnamn. Och Johan Skyttes
familjenamn är uppenbarligen ett ursprungligt yrkes-
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
