Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Ortnamn som familjenamn, av Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJENAMN
I frälsesläkter voro ursprungligen tillnamnen
ofta hämtade antingen från sköldemärket eller
också från den innehavda frälsegården.
Den olycklige Erik XIV:s olycklige
rådgivare Jöran Persson adlades med tre
tegelstenar i vapnet av Gustav Vasa. Hans son Erik
Jöransson, som fått sitt dopnamn efter Erik
XIV, kallade sig efter vapnet Tegel.
Ofta hade det föremål, söm ingick i
adelsmärket, ett sammansatt namn. Naturligt nog
blev då även adelsnamnet sammansatt. Som
exempel må nämnas de adliga namnen
Leijon-hufvud, Björnram, Oxenstierna (d. v. s.
»ox-panna»), Örnevinge, Ekestuhhe, Rosengren,
Ekeblad, Linderoth, Rosenquist, Stålhandske,
Gyllensvärd.
Riddarskölden var ofta indelad i två fält med
var sin olika bild. Innehavarna av dylika
delade sköldemärken fingo gärna också
två-ledade namn. Släkten Lilliehöök borde
egentligen heta Lilja och Hök, då den har en lilja
och en hök i vapnet.
Efter tyskt mönster kallades många
adelsmän efter sina verkliga eller ibland blott
drömda slott och gårdar. Det är av denna
anledning vi fått så många von (d. v. s. från) i
våra adliga namn. Ofta utelämnades von eller
översattes till av, t. ex. af Sandeherg, af
Kullberg.
En massa tyska borgnamn slutade på -stein,
t. ex. Falkenstein. Efter dem ha en del tyska
adelssläkter fått namn. De svenska
adelsnamnen Adlersten, Ekensteen, Ehrenstéen och
Ro-senstein ha dessa till mönster.
De adliga namnen på -berg efterbilda i stor
utsträckning namn på tyska frälsesläkter,
uppkallade efter ättens bergsslott, t. ex. Lagerberg,
Drakenberg, Gripenberg, Adlerberg.
Att alla Gyllenborgars, Ehrenborgars,
Crone-borgars och Ridderborgars namn ytterst till
mönster ha tyska riddarborgars namn är rätt
tydligt.
Adelsnamnen på -bäck och -dal ha även ofta
tyska ortnamn som förebilder. Namnen på
-ström ha däremot ursprungligen myntats på
vapenmärken med heraldiska strömmar. Och
namnen på -fält syfta inte på säteriets vida
fält utan helt enkelt på vapenfältet.
De svenska frälsenamnen på -heim, t. ex.
Mannerheim, Lagerheim, Schröderheim och
Ehrenheim, ha tyska borgnamn på -heim som
sitt yttersta mönster.
Liksom slotts- och herrgårdsnamnen på
-holm, -berg, -borg och -dal blivit förebilder
för tusentals lägenhets- och villanamn, så ha
också de adliga släktnamnen under
århundraden varit ytterligt populära mönster för alla
familjenamnlösa. Namnen Lindström,
Lindberg, Lin(d)dahl, Lindkvist, Lindgren och
Lindblad äro i själva verket till sitt
bildnings-sätt rena adelsnamn. Stockholms
telefonkatalog 1939 uppräknar 9 spalter Lindbergar,
7 spalter Lindgrenar, 8 spalter Lindkvistar och
9 spalter Lindströmar. Dylika namns
popularitet har i själva verket varit så stor, att de
nu i sin ordning ofta föranleda tidsutdräkt,
förväxlingar och missförstånd. Det måste med
skärpa framhållas, att den, som hädanefter
tager sig släktnamn, bör välja ett sådant, som
ej förut är upptaget. Han gagnar ej blott
andra släkter därigenom utan även sina egna
efterkommande.
En viktig källa till skapandet av nya och
goda släktnamn ha soldatnamnen varit. Dessa
ha ofta en rent svensk karaktär och äro i regel
korta och kärnfulla. Ofta äro de förkortade av
stamhemmanets namn. Av äkta
soldatnamns-typ äro sådana osammansatta familjenamn som
Alm, Berg, Dahl, Lind, Käll, Ståhl, Spjut,
Lans, Flink och Modig. Felet med de
osammansatta soldatnamnen är, att de ej medge
tillräckligt stor variation. Antalet enstaviga
eller osammansatta till familjenamn lämpliga
ord är nämligen ytterst begränsat.
De svenska lärdomssläkterna ha namn utav
helt andra typer. Redan under medeltiden var
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
