Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. Mars 1939
- Svenskspråkig scenkonst i Finland. Helsingfors svenska teater under sitt första sekel, av Olov Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKSPRÅKIG
SCENKONST I FINLAND.
HELSINGFORS SVENSKA TEATER
UNDER SITT FÖRSTA SEKEL.
Helsingfors’ första »fasta» teater uppfördes
åren 1825—27 efter ritningar av den tyskfödde
arkitekten Engel, mest bekant som skapare av
det vackra Senatstorget i Helsingfors med
omgivande monumentalbyggnader. Dessförinnan
hade tomma tobakslador och slutligen, från 1815,
ett för teaterspektakler apterat kruthus fått
tjäna såsom tillfälliga hemvist för de gästande
teatersällskapen. Vid uppgörandet av den
storstilade stadsplanen för storfurstendömet
Finlands nykorade huvudstad efter den
förhärjande eldsvådan 1808 hade emellertid en
förutseende nybyggnadskommitté under
ordförandeskap av regeringsrådet J. A.
Ehren-ström anvisat plats för en blivande
teaterbyggnad i stadens centralaste del i östra ändan av
Esplanadgatan. Den nya teatern, »träteatern»,
som den kom att kallas, invigdes av en tysk
teatertrupp, den Schultzska, i mars 1827.
Teatern var ej särdeles stor med sina 393
sittplatser och 60 ståplatser men torde rätt väl ha
motsvarat tidens fordringar, och stadens
teatervänner sågo sina drömmar om en permanent
teaterbyggnad förverkligade.
Verksamheten på teatern uppehölls
huvudsakligen av svenska och tyska sällskap. Redan
före 1827 hade svenska teaterledare hittat
vägen till Helsingfors, och förre skådespelaren
vid Munkbroteatern i Stockholm, C. G.
Bonni-vier, innehade t. o. m. åren 1813—27 kejserligt
ryskt privilegium på att uppföra skådespel i
Finland. Efter det nya teaterhusets tillkomst
blev antalet svenska trupper tidvis
dominerande, ett förhållande, som sedan fick
betydelse för den svenskspråkiga finska teaterns
ställning och utveckling. Under de närmaste
tio åren märkas Wildners och Westerlunds säll-
skap, som, utom de av pubUken gärna sedda
Kotzebueska skådespelen, även framförde
stycken av värde, »Hamlet», »Rövarbandet»,
»Ka-bal och kärlek», »Livet en dröm», »Maria
Stuart», Oehlenschlägers »Axel och Valborg»
m. fl. Westerlund återkom årligen med sitt
sällskap under tiden 1828—35. Denna första
tioårsperiod avslutades med ett glansfullt
gästspel av skådespelare från Kongl. Theaterns i
Stockholm dramatiska avdelning. Bland de
medföljande artisterna märktes i första
rummet Emilie Högquist, som då stod på höjden av
sin konstnärsbana, vidare m:lle Höök, makarna
Pierre Deland, Hyckert, Sevelin och
Kinmans-son. Repertoaren upptog stycken, som väckt
Stockholmspublikens intresse, bl. a.
»Sömn-gångerskan», »Passionen och förnuftet»,
»Bröderna Philibert» och Victor Hugos fyraktsdram
»Angelo Malipieri, Paduas tyrann», där m:lle
Högquist firade oerhörda triumfer i Thisbes
roll. En våldsam Högquistfeber utbröt och tog
sig uttryck i både vers och prosa. Ehuru ett
privat företag, torde detta besök kunna räknas
såsom det första gästspelet i Helsingfors av
den svenska nationalscenen. Det skulle komma
att dröja inemot 100 år, innan ett nytt officiellt
gästspel kom till stånd. Det var, när
Dramatiska Teatern i dec. 1934 gav sina
»Medea»-föreställningar på Svenska Teatern.
Bland de svenska sällskap, som under de
därpå följande åren gästade Helsingfors, lägger
man främst märke till Torsslows, Pierre
Delands och ett antal artister från Kongl. Theatern
i Stockholm, bl. a. E. Stjernström, J. Jolin och
Dahlquist. Olof Ulrik Torsslows repertoar
ansågs medelmåttig, och även Pierre Delands var
tidvis särdeles intetsägande. E. Stjernström
däremot, som snart skulle komma att spela en
framträdande roll i teaterlivet i Helsingfors,
gav publiken tillfälle att stifta bekantskap med
Hugos mästerverk »Hernani».
Fredrik Deland, en bror till Pierre Deland,
vann publikens och kritikens intresse och akt-
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0224.html
