Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Träteknisk forskning, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄTEKNI SK FORSKNING
fysikaliska provningar av trävirke, vilket
förslag livligt tillstyrktes av skogsförsöksanstaltens
dåvarande chef, professor Gunnar Schotte, som
även uppdrog riktlinjerna för ett samarbete
mellan nämnda institutioner och därvid bl. a.
anförde: .
»Betrakta vi då först undersökningar inom
det rena skogsforskningsområdet
(skogsförsöksanstaltens intressesfär), så bör framhållas, att
vi för närvarande veta så ofantligt litet om de
svenska träslagens värde (skogsteknologiskt
sett), deras hållfasthet under skilda
förhållanden, deras bränslevärde och huru jordmånen,
exponering, friställning och klimat inverka
härpå. Det tarvas ovillkorligen systematiska
undersökningar för att klarlägga huru olika
stånd-ortsfaktorex påverka virkesbeskaffenheten.
En viktig fråga i detta sammanhang är att
belysa, varför svenskt virke (såsom t. ex. ek
och bok) i många fall anses, med rätt eller
orätt, mindre värdefullt än utländsk vara. Det
är möjligt, att här endast föreligger en fördom,
men det är också möjligt, att det är den bättre
beståndsvården t. ex. i de danska skogarna,
som gör danskt lövträdsvirke bättre än svenskt.
—• Den skogsteknologiska
avdelningen skulle sluthgen vara övriga
avdelningar vid försöksanstalten till hjälp vid
utredningar om skador av allehanda slag samt vid
bedömandet av olika trädarters och rasers
värde och härigenom lämna upplysningar, som
även kunna tänkas ej minst influera på
beståndsvården.»
Den skogsteknologiska avdelningen föreslogs
förlagd till statens provningsanstalt och borde
behandla även frågor, tillhörande den mera
ingenjörsmässiga delen av det färdiga virkets
förädling m. m.
Professor Schottes utredning har legat till
grund för det fortsatta arbetet med ordnandet
av dessa frågor, ett arbete, vars resultat nu
synes skymta genom 1936 års skogsutrednings
förslag om inrättandet av två nya avdelningar,
därav en skogsteknologisk, vid statens
skogsförsöksanstalt.
Statens provningsanstalt har å sin sida genom
en särskild utredning belyst behovet av
träteknologiska undersökningar, vilka betraktas
som alldeles särskilt nödvändiga i ett land som
Sverige icke blott med hänsyn till den
betydande, nationalekonomiskt viktiga träexporten
utan även för trämaterialets användning inom
landet. Undersökningarna av svenskt
byggnadsvirke och material till redskap m. m. avse
dels att tillgodose skogsägarnas krav på ökad
kunskap om de produkter, till vilka de leverera
råmaterialet, dels att fylla konsumentemas,
särskilt byggnadsindustriens, behov av kunskap
om lämpligaste virke för visst ändamål, bästa
sättet för dess användning samt möjligheterna
att förebygga skador genom oriktigt
byggnadssätt o. s. v. Det bör anmärkas, att trämaterialets
användning som råvara inom kemisk industri
icke ingår i de här avsedda
forskningsuppgifterna.
På detta sålunda begränsade trätekniska
forskningsområde kunna och böra
undersökningar utföras vid olika nu befintliga
institutioner, såsom Skogshögskolan, statens
skogsförsöksanstalt, Ingen j
örsvetenskapsakademien,Tek-niska högskolan och statens provningsanstalt.
En förutsättning är dock, att arbetena
organiseras på så sätt, att dubbelarbete undvikes.
Grunden till kännedomen om de viktigare
svenska barr- och lövträdens
hållfasthetsegenskaper lades på 1890-talet genom en av
professor Aug. Wijkander vid Chalmers tekniska
läroanstalt utförd undersökning. På grund av
de tillämpade provningsmetodernas art kunna
dock resultaten av dessa äldre undersökningar
ej gärna samordnas med nutida resultat och
därför ej heller utnyttjas som grundval för
klassificering eller dimensionering.
En skärpt konkurrens och nödvändigheten
av att spara på material för vinnande av bättre
ekonomi har på alla materialområden fram-
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
