Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Träteknisk forskning, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄTEKNI SK FORSKNING
tvingat fordran på klassificering. Vad trävirket
angår, har detta sorterats enligt ett flertal
sorteringsregler, och försäljningen av sågade
trävaror har i olika länder skett efter fordringar
på kvaliteten. Hittills har i allmänhet endast
den okulära granskningen fått vara avgörande,
men redan för decennier sedan påbörjades vid
stora utländska forskningsinstitut
undersökningar för att utröna inverkan av olika
defekter, kvistar, snedfibrighet m. m. på
hållfastheten hos virke för byggnadsändamål. Ju bättre
sorterat virket är och ju bättre man känner
hållfasthetsegenskapema hos de olika
sorteringarna, desto noggrannare kunna
beräkningarna utföras, och konstruktionen behöver icke
överdimensioneras till förfång för ekonomien.
Det i onödan använda virket, överdimensionen,
kostar proportionellt mera i inköp, ökar
transport- och bearbetningskostnader och medför
sålunda en allmän fördyring av byggnadsverk
med träkonstruktioner.
För ett flertal olika material, såsom cement,
betong, betongrör, tegel och stål, finnas i
Sverige detaljerade normalbestämmelser för
provtagning, leverans och provning av materialet i
fråga samt för klassificering av materialen i
olika kvalitetsklasser. Dessa bestämmelser
grunda sig alltid på omfattande provningar och
undersökningsserier, vilka kimnat bearbetas och
läggas till grund för specifikationerna.
Motsvarande bestämmelser för materialet trä ha
tidigare varit i huvudsak grundade endast på
gammal praxis utan något underlag av moderna
forskningar.
Därmed är ej sagt, att träteknisk forskning
hittills varit förbisedd i Sverige. Under senare
år ha nämligen på initiativ av olika
institutioner en hel del frågor tagits upp till
undersökning, av vilka några viktigare här skola
omnämnas.
I det föregående har omtalats, att statens
provningsanstalt år 1921 gjorde en
framställning om samarbete till Skogshögskolan och sta-
tens skogsförsöksanstalt. Denna framställning
föranleddes närmast av att provningsanstalten
vid utarbetandet av nyssnämnda normer och
bestämmelser alldeles särskilt känt bristen av
kunskap på det trätekniska området. I ett
hänseende ledde denna framställning till
resultat. Provningsanstalten har nämligen i
samarbete med Skogshögskolan studerat de
träför-störande hussvamparna och konservering av
virke mot röta samt utfört fortlöpande
provningar av träkonserveringsmedel.
Ingenjörsvetenskapsakademien har vid
mitten av 1920-talet vid statens provningsanstalt
låtit utföra en undersökning av svenskt
furuvirkes hållfasthetsegenskaper och deras
beroende av fuktighetshalt och volymvikt.
Sedermera ha sådana undersökningar i begränsad
omfattning utförts av provningsanstaltens
byggnadstekniska avdelning för olika
uppdragsgivare, t. ex. rörande hållfasthetsegenskaper hos
barrvirke för flygplanstillverkning, men
allteftersom provningsanstaltens arbete på övriga
områden utvecklats, ha träundersökningar måst
stå tillbaka på grtmd av otillräckliga lokaler
och maskinell utrustning samt brist på
arbetskraft.
Behovet av sådana undersökningar har dock
blivit alltmera trängande både för
byggnadsindustrien och förbrukare av virke och även
för trävaruindustrien som framställare av
dylikt virke. Under senare år ha även från
utländska köpare av svenskt virke, särskilt
England, framställts krav på närmare upplysningar
och uppgifter rörande svenskt virkes
egenskaper, varför detta behov även gjort sig gällande
för exportindustrien.
Sveriges närmaste konkurrent på
virkes-marknaden, Finland, har redan vidtagit
åtgärder med anledning av dessa krav från
utländska köpare. Sedan flera år har vid Tekniska
högskolan i Helsingfors funnits en professur
i träets mekaniska teknologi (utan
motsvarighet i Sverige), förenad med ett laboratorium.
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
