Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Cellteoriens grundläggning. Ett hundraårsminne, av O. Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FAMILJEBOKS
MÅNADSKRÖNIKA
Årgång 2
APRIL 1939
Häfte 4
CELLTEORIENS
GRUNDLÄGGNING.
ETT HUNDRAÅRSMINNE.
Det är i år hundra år, sedan den tyske
zoologen Th. Schwanns berömda arbete
»Mikro-skopische Untersuchungen uber die
Ueberein-stimmung in der Struktur und dem Wachstum
der Tiere und Pflanzen» (Berlin 1839) utkom.
Och det kan med ett visst berättigande sägas,
att cellteorien genom detta ai-bete fick sin
grundläggning. Denna teori säger, att djuren
liksom växterna äro sammansatta av celler,
vilka ursprungligen äro principiellt jämställda,
eller på annat sätt uttryckt, att organismernas
vävnader uppkommit uteslutande ur homologa,
på olika sätt utbildade och verksamma
formbeståndsdelar, cellerna. Det kan då vara
lämpligt att något dröja vid de närmare omständig-
heterna vid denna teoris utformning. Ty, som
Richard von Hertwig i ett uttalande anmärker:
»För cellteoriens reformering banades väg
genom upptäckter, som vunnos på mycket skilda
områden och först sent förenades i en
gemensam brännpunkt.»
Det var emellertid på botaniskt material, som
de första upptäckterna på detta område
gjordes. Redan tidigt, på 1600-talet, påvisade
Mal-pighi och Grew, att växternas ved var
sammansatt av små kammare med mer eller mindre
tjocka väggar, cellerna. Men det dröjde ända
till början av 1800-talet, då mikroskopet nått
en viss fulländning, innan en mera fördjupad
och riktigare uppfattning om cellen gjorde sig
gällande.
Den forskare, som vanligen betecknas såsom
skaparen av den moderna växtcytologien, d. v. s.
läran om växtcellen, är Hugo von Mohl. Han
föddes 1805 i Stuttgart och utnämndes 1835 till
professor i botanik i Tiibingen, där han ver-
.....p
Bilder ur Th. Schwanns verk från år 1839. T. v. celler från en lök, i mitten från ryggsträngen av en grodlarv,
t. h. pigmentceller av en grodlarv.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
