Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Cellteoriens grundläggning. Ett hundraårsminne, av O. Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CELLTEORI
kade till sin död 1872. Han
var en forskare, som helt gick
upp i sin vetenskap. Han var
mycket litet lagd för
filosofiska spekulationer och
utblickar och skrev aldrig
något större omfattande verk
om sina undersökningar, utan
resultaten av hans
forskningar äro huvudsakligen
nedlagda i ett stort antal
smärre avhandlingar i olika
tidskrifter. Mohl ägde en
betydande teknisk kunskap om
mikroskopet och förstod även
att själv slipa sina linser,
saker, som bidrogo att göra
honom särskilt rustad för mikroskopiska
undersökningar.
Till en början var det huvudsakligen studiet
av cellväggarna, deras form och egenskaper,
som intresserade. Men Mohl ägnade sig mer
och mer åt en undersökning av cellens innehåll.
I typiska växtceller utgöres detta, enligt honom,
av en vattenhaltig saft samt, det viktigaste, av
en mjuk, halvflytande substans, vilken liksom
en säck, »primordialsäcken», omsluter cellsaften
och bekläder cellväggens insida. Han gav
denna substans benämningen protoplasma.
En mycket betydelsefull insats i frågan om
cellernas uppkomst gjordes framför allt genom
Mohls undersökningar av celldelningen. Han
beskrev ingående hur hos algtrådar en cell
därvid förlänges och genom en tvärvägg delas i
två dotterceller. 1837 publicerade han ett
arbete, varur vidstående bild är tagen: en
Clado-p/iora-(alg-)cell i delning samt ett stycke av
en annan alg, Spirogyra, där han mycket exakt
angivit skillnaden mellan den nybildade, enkla,
och de äldre, mera komplicerat byggda
tvärväggarna.
En mera fördjupad uppfattning om cellen
vanns så genom den framstående engelske bo-
Hugo von Mohl.
Robert Brown.
tanisten Robert Browns märkliga upptäckt av
cellkärnan. Han var bibliotekarie i Linnean
Society och custos för British Museum i
London, en mycket mångsidig och på sin tid högt
uppburen forskare. Humboldt kallar honom
t. o. m. » ... facile princeps botanicorum».
1831 beskrev Brown protoplasmaströmningen
i Tradescantia-håren, karakteristiskt nog i en
not under texten. Ch. Darwin har givit en
livlig skildring av R. Browns personlighet. Han
beundrar hos honom särskilt hans stora
noggrannhet och exaktheten i hans forskning.
Darwin besökte Brown en gång i hans
laboratorium, där denne bad honom titta i hans
mikroskop och beskriva vad han såg. »Jag gjorde
så», säger Darwin, »och trodde, att det var
den underbara protoplasmaströmningen i någon
växtcell. Jag frågade honom vad jag hade sett,
men Brown svarade: ’Det är min lilla
hemlighet’.»
I Transactions of Linnean Society 1829—33
framlade Brown sin stora upptäckt av
cellkärnan. I hudvävnaden av olika orkidéer påvisar
han förekomsten i varje cell av en rundad,
svagt konvex kropp, som han kallar »areola»,
eller kanske bättre »cellkärna», och visar, att
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
