- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
230

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Grundskatterelikter. Avvecklingen av grundskatter och därmed likställda avgälder, av H. Skoglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDSKATTERELIKTER

alla dessa avgifter är, att de åvila fastigheter
och att fastigheterna äro ansvariga för dem
utan att inteckning till säkerhet för rätt till
avgifterna meddelats i fastigheterna. Vid
konkurs eller exekutiv auktion utgå avgifterna ur
fastigheterna med förmånsrätt enligt 17 kap.
6 § handelsbalken, om de icke stått inne
längre än ett år efter förfallodagen. Själva
rätten till avgifterna lämnas emellertid oberörd
av exekutiva auktionen och konkursen. I
nämnda lagrum angivas avgifterna såsom
»tionde, ränta eller annan sådan avgäld av fast
egendom». De utgöras av grundskatter,
prästtionde, avgälder från avsöndrad lägenhet,
frälseräntor, hospitalsräntor, landgille,
land-skyld, avgälder från skatteköpta halländska
kyrkohemman, vilka samtliga äro årliga, samt
vissa till Lunds domkyrka utgående årliga
avgifter. I vissa städer förekomma under namn
av jordskyld, tomtören, vretskatter etc. årliga
fastighetsavgifter av enahanda karaktär.
Sammanhängande med vissa av nämnda avgifter,
ehuru icke av grundskatts natur och icke
hänförliga under nämnda lagrum, förekomma till
Danviks hospital, Lunds domkyrka och vissa
städer utgående icke årliga avgifter
(rekogni-tionsavgift, erkänsla, gårdaköpsavgift,
trettiondepenning). Av förestående avgifter ingå
grundskatter, prästtionde och hospitalsräntor
till staten, debiteras å kronodebetsedlarna och
uppbäras i samband med kronouppbörden.
Övriga avgifter betalas till enskilda, kyrkor,
kommuner eller andra institutioner.

Berörda avgifter äro sinsemellan av helt
olika ursprung. Grundskatt utgör till staten
utgående skatt av jord. Den består av två
delar, ränta och tionde. Räntan utgör en
sammanfattande benämning på en mångfald olika
skatter, som under tidernas lopp till följd av
statens växande behov av skatter åsattes
jorden, till en början beviljade för ett år i
sänder men så småningom övergående i en ständig
jorden åvilande avgift. Tionde var som bekant

ursprungligen en skatt till kyrkan och
prästerskapet och utgick av jordens avkastning. Av
tionde uppbar i Sverige prästen ^/s, och de
övriga ^/a delades mellan kyrkan, biskopen
och de fattiga. Sistnämnda 2/3 indrogos av
konung Gustav I till kronan och utgjordes
sedan till kronan under benämning
kronotionde. I Danmark däremot och sålunda även
i de forna danska provinserna Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän fingo jämväl
sockenkyrkorna behålla sin andel av tionde. Denna
tionde kallades kyrkotionde. Ar 1885
samman-slogos ränta och kronotionde i en post och
benämndes grundskatt. Samtidigt genomdrevs
den länge förberedda avskrivningen av
grundskatterna i samband med lösning av frågan
om utsträckt medborgerlig värnplikt (kungl.
förordning den 5 juni 1885 och lag den 2
dec. 1892). Avskrivningen, som skedde
successivt, slutfördes med år 1904.

Avskrivningen omfattade grundskatt å all
skatte- och frälsejord samt även grundskatt å
den mesta kronojorden, ehuru denna senare
avgift icke var skatt i egentlig mening utan
kronan såsom jordägare tillkommande avgift
(avrad) av jordens brukare. Det var
emellertid icke grundskatt av all kronojord, som
avskrevs. Avskrivningen omfattade sålunda icke
kronoegendomar, som voro upplåtna till Hans
Maj:t Konungens disposition (hemman under
Rosersbergs och Tullgarns kungsgårdar),
skogs-statsboställen, vilkas grundskatt skulle erläggas
av vederbörande arrendator eller
boställs-havare, egendomar, disponerade av tullverket
och lotsverket, egendomar, anslagna till vissa
inrättningar (Alnarps lantbruksinstitut.
Strömsholms hingstdepå och Vadstena krigsmanshus
m. fl.), på allmänningar upptagna soldattorp,
vilka voro särskilt skattlagda, samt
krono-avradsland och lappskatteland, vilka land
utgjorde till vissa hemman, respektive till
lappar av kronan emot avgift upplåtna
betesmarker. Åtskilliga av dessa egendomar ha

230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free