Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Katalysen i kemisk industri, av Walter Qvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATALYS
ser, exempelvis fördröja bensaldehydens lätt
inträdande oxidation till bensoesyra, eller då
man genom tillfogande av olika organiska
aminer kan minska benägenheten för hartsbildning
och gulfärgning hos en del bensinsorter.
Då det gäller att för en önskad kemisk
reaktion finna en lämplig katalysator, kan man till
en viss grad begagna sig av från. andra
liknande fall vunna erfarenheter. Man vet t. ex.,
att järn i form av olika kemiska föreningar
utgör en av de mest användbara
katalysatorerna för en mångfald kemiska reaktioner, att
palladium och nickel utgöra goda
reduktions-katalysatorer eller att platina funnit
användning såsom oxidationskatalysator både inom
kontaktsvavelsyreindustrien och vid
framställning av kväveoxider ur ammoniak. Även
beträffande framställningsmetodemas och
strukturens inverkan på en katalysatons egenskaper
kärmer man en hel del. Det finnes sålunda en
ej obetydlig samlad kunskap och erfarenhet,
varpå nya forskningar kunna basera sig. Detta
hindrar dock ej, att hela katalysator kemien
ännu inrymmer så många olösta problem, att
utfinnandet av nya katalysatorer för äldre
industrier eller skapandet av nya katalytiska
metoder dock i stort sett kommer att bli
beroende av empiriska rön, desto lättare att uppnå,
ju bättre kemisk intuition den forskande
kemisten äger.
I det föregående har det varit tal om en del
frågor av allmän natur, vilka framgått ur
katalysatorforskningen och erbjuda intresse i
samband med de flesta katalytiska industrier.
I det följande skall lämnas en kort överblick
över de viktigaste industrier, vid vilka
katalysatorer avsiktligt komma till användning.
Bland de stora oorganiska
kemikalieindustrierna bör i främsta rummet nämnas
svavelsyreindustrien, som i sina båda modifikationer,
blykammarmetoden och kontaktmetoden, kan
räknas till de katalytiska industrierna.
Anmärkningsvärt är, att reaktionsmekanismen för
kväveföreningarnas katalytiska inverkan vid
den redan ett par hundra år gamla
blykammarmetoden ännu ej fått sin slutliga
förklaring.
Bland äldre katalytiska industrier kan även
nämnas Deacon-metoden för klorvätets
oxidation till klor under anlitande av
kopparföreningar som katalysatorer. Denna på sin tid
viktiga metod utgjorde i många hänseenden en
förebild för andra katalytiska industrier men
har numera trängts undan av de
elektrokemiska metoderna för klorframstäUning.
De intressantaste katalytiska reaktionerna
inom den oorganiska kemiska industrien möter
man emellertid i samband med den syntetiska
tillverkningen av ammoniak ssimt vid den
erhållna ammoniakens vidare bearbetning till
andra kväveföreningar.
Såsom katalysator för den syntetiska
reaktionen mellan väte och kväve förekommer
numera i huvudsak blott järn av hög
renhetsgrad. Denna metaU användes dock ej ensam
utan försatt med lämpliga aktivatorer.
Beträffande järnets roll vid ammoniaksyntesen
svävar man ännu i okunnighet. En del forskare
ha dock velat göra gällande, att en intermediär
nitridbildning, måhända blott i form av en
nitridfilm på katalysatorytan eller i dess ak-tiva
centra, skulle äga rum.
Användningen av katalytiska reaktioner
inom ammoniakindustrien inskränker sig icke
till själva den syntetiska reaktionen. Även i
flera andra sammanhang komma dylika i fråga.
Sålunda använder man vid
Haber-Bosch-me-toden en lämplig blandning av vattengas och
generatorgas som råvara för kväve och väte.
Genom att leda den råa gasblandningen jämte
vattenånga vid en temperatur av inemot 500°
över porösa aktiverade järnoxidmassor har
man lyckats genomföra en någorlunda
fullständig reaktion mellan kolmonoxiden i gasen
och vattenångan under bildning av koldioxid
och väte.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
