Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Lionardo da Vinci. Några forskningsproblem inför årets Milanoutställning, av Henrik Cornell - Intagning av elever vid läroverken. Proposition om ny ordning framlagd för riksdagen, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKEN S ELEVINT A GNING
varje period av syntes, som ser sin uppgift i att
sammanskåda delarna till en enhet.
De här skisserade frågorna utgöra en
huvudsaklig del av det man kan vänta sig, att den
kommande Lionardoutställningen skall belysa.
Men den kommer dessutom säkerligen att ge
många uppslag av olika art. Även den
allmänna kulturhistorien kommer att dra stor
nytta därav. Men framför allt kan man kanske
vänta en lösning eller närmare belysning av
några av Lionardoforskningens speciella
problem, vilka här ej ha berörts. Bl. a. bör man vid
detta tillfälle med de bästa förutsättningar
kunna bedöma de omtvistade verkens art och
betydelse. Så t. ex. den här reproducerade
föregivna skissen till »Nattvarden», som förmodligen
är att betrakta som en förfalskning. Slutligen
Florabysten icke att förglömma, som för trettio
år sedan uppväckte en världsomfattande
diskussion. Henrik Cornell.
INTAGNING AV ELEVER
VID LÄROVERKEN.
PROPOSITION OM NY ORDNING
FRAMLAGD FÖR RIKSDAGEN.
När folkskolan år 1842 blev obligatorisk i
Sverige, ägnades knappast någon tanke åt ett
direkt samband mellan denna skola och den
s. k. lärda skolan. De båda skolformernas
årskurser i läroämnena voro helt och hållet
oberoende av varandra. År 1894 skedde den
första förändringen härutinnan, i det att
inträdesfordringarna till de allmänna läroverkens
första klass då sattes i bestämd relation till
folkskolans kurser. För de allmänna
läroverken varade denna situation ända till år 1927.
Under tiden kom emellertid (1909) den
kommunala mellanskolan till stånd, och därmed
blev ett direkt samband knutet mellan
folkskolan och den sekundära skolan: för
inträde i mellanskolans första klass fordrades, att
den sökande vid prövning visade sig ha
inhämtat de kimskaper, som motsvarade kursen i
sjätte klassen av folkskola av s. k. A-typ.
Läroverksreformen av år 1927 medförde en
anknytning till folkskolan även av det allmänna
läroverket och poängterade därvid starkt
folkskolans särställning såsom läroverkets
grundskola. Det bestämdes nämligen, samtidigt som
realskolan organiserades som fyraårig eller
fem-årig, att den fyraåriga med avseende på det
kunskapsmått, som erfordrades för inträde i
första klassen, skulle vara grundad på
genomgången sjätte klass i någon av den sexklassiga
folkskolans huvudformer, den femåriga på
fjärde klassen i folkskolan. I den
läroverksstadga, som blev en följd av 1927 års riksdags
beslut, blev folkskolans särställning än mer
framhävd, därigenom att det förordnades, att
inträdessökande från folkskolan (i dess bästa
former) skulle undergå prövning endast i
modersmålet och räkning, medan andra sökande
— även från privata s. k. förberedande skolor
— skulle prövas i alla ämnen. Samma
bestämmelser återfinnas i 1933 års förnyade
läroverksstadga.
I samband med dessa nya föreskrifter anges
i stadgorna, att samverkan skall anordnas
mellan läroverkets lärare och den avlämnande
skolans lärare enligt anvisningar av
skolöverstyrelsen och på sätt vederbörande rektor
bestämmer.
Bakom de nu omnämnda bestämmelserna om
ordningen för intagning av lärjungar i
läroverkets första klass ligger emellertid ej någon
enhällig mening. Olika åsikter härom ha gjort
sig gällande, och tiden har därför ansetts vara
inne att undersöka hur de nu gällande
bestämmelserna fungerat. Chefen för
ecklesiastikdepartementet, statsrådet Arthur Engberg,
tillkallade alltså år 1937 såsom sakkunnig lektorn
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
