Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Intagning av elever vid läroverken. Proposition om ny ordning framlagd för riksdagen, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKEN S ELEVINT AGNING
vid folkskoleseminariet i Kalmar Frits Wigforss,
som avfattat ett omfångsrikt betänkande i
ämnet (Statens Offentliga Utredningar 1938: 29).
Den sakkunnige redogör till en början för
de svar, som givits på en rundfråga till
rektorer och föreståndare vid allmänna läroverk
och jämförliga läroanstalter angående deras
erfarenheter i fråga om intagningen av elever
i skolornas första klass. Läroverkens
erfarenheter synas i det hela ha varit goda, medan
undersökningar på folkskolehåll ej givit så
goda omdömen. Efter ganska detaljerade
statistiska undersökningar rörande vissa
läroanstalter i fråga om inträdesprövningens
tillförlitlighet i ljuset av elevernas senare
studieresultat framhåller den sakkunnige, att det sätt,
varpå man bedömer lämpligheten av ett
intagningsförfarande, hör samman med det urval
man eftersträvar. Man bedömer olika, om man
ger tillträde endast åt studiebegåvade eller om
man vill i skolorna insläppa envar, som önskar
begagna sig av deras undervisning. Den
sakkunnige anser emellertid, att undersökningarna
ha visat, att det är vanskligt att på grund av
betygen i det nuvarande inträdesprovet riktigt
bedöma de sökandes förutsättningar för
studier i läroverket.
En fråga av betydelse är det nuvarande
intagningsförfarandets återverkningar på
folkskolan. Både gynnsamma och ogynnsamma
verkningar ha framhållits. Såsom gynnsamma
ha nämnts, att inträdesproven verka
stimulerande på arbetet i folkskolan och att
modersmålet och räkning bli framhävda såsom
folkskolans huvudämnen. Ogynnsamma
verkningar åter ha påpekats under hänvisning till
bl. a. det jäkt inträdesproven medföra och till
det förhållandet, att de inträdessökandes
arbetsbörda ofta blir för stor samt att folkskolans
sunda utveckling hämmas och allmänheten får
en skev inställning till skolan. Ej heller anser
man en särskild mellan folkskola och läroverk
inplacerad prövning stå i överensstämmelse
med enhetsskolans idé. De ogynnsamma
verkningarna visa sig givetvis särskilt på orter, där
konkurrensen om platserna i läroverket är
stark. Den sakkunnige själv har av lämnade
redogörelser och svar fått den uppfattningen,
att de ogynnsamma verkningarna av proven
äro mera framträdande än de gynnsamma.
Den sakkunnige frågar sig varför
inträdesprövningen ej fungerat tillfredsställande och
finner svaret i åtskilliga omständigheter.
Sådana äro t. ex. en nervös hämning hos den
inträdessökande på grund av den ovana
miljön, spänningen inför provet, föregående
jäktande arbete etc. Vidare påpekar han, att
kurser och fordringar i folkskolorna kunna
växla betydligt samt att felbedömning ofta
beror på att många sökande särskilt »trimmats»
för provet, som därför blir ett osäkert mått
på studiekapaciteten. Det sistnämnda synes
enligt den sakkunnige gälla ej minst sökande,
som förberetts i privata skolor. Åtskilliga i de
inkomna svaren framställda förslag till
förbättring av intagningsförfarandet omnämnas av den
sakkunnige, t. ex. utökning av antalet skriftliga
prov och av prövningstiden, provens utförande
helt eller delvis i folkskolan, utökning av
prövningsämnenas antal och kompletterande
psykiska prov. Vad det sistnämnda förslaget
beträffar, anger den sakkunnige som sin mening,
att tiden ännu icke är inne för ersättande av
det nuvarande prövningsförfarandet med dylika
prov.
Den sakkunnige har ägnat mycken
uppmärksamhet åt frågan om möjligheten av intagning i
läroverket på grundval allenast av folkskolans
vitsord om de inträdessökande, alltså utan
anställande av inträdesprov. En granskning av
vissa verkställda undersökningar visar, säger
den sakkunnige, att folkskolebetygen väl
uthärda jämförelsen med prövningsbetygen och
att någon inträdesprövning i de undersökta
fallen ej behövt företagas.
De flesta rektorer avråda, enligt den sak-
4—JVFM39:4
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
