- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
271

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA ZEELAND

En fårhjord drives till slakt.

siffrorna för 1935 belysa i vilken hög grad ullen,
en gång den viktigaste av lantbruksprodukterna,
förlorat i relativ betydelse. Smöret står nu först
med 13,6, därefter komma fruset kött med 12,9,
i tredje rummet ull med 7,i och slutligen ost
med 4,4, allt i mill. pd st.

Det ligger nära till hands att i fallet Nya
Zeeland söka orsaken till produktionsökningen
i en ökning av den producerande ytan, men
denna har efter 1926 icke nämnvärt tilltagit i
storlek. Uppsvinget har sin huvudsakliga
grund i rationalisering, tekniska framsteg,
förädlingsarbete, den kooperativa rörelsen och
reglerande statsingripande; om detta
sistnämnda äro dock meningarna, här som annorstädes,
delade. Man har emellertid nu ett högt
organiserat system med kontrollnämnder, konsulen-

ter, centrallaboratorier etc. Motoriseringen
har framskridit raskt. På Nordön
dominerar den animaliska produktionen i så hög
grad, att man kan resa dag efter dag och kors
och tvärs utan att se ett enda åkerfält.
Spannmålsbehovet täckes av Sydön, där särskilt
Canterburyslätten är lika vackert upprutad i
vetefält som Europas mest intensivt odlade
bygder. FruktodUngen i större skala
inskränker sig företrädesvis till äpplen och päron, för
vilka det tempererade klimatet passar utmärkt
och som också ingå i exporten, medan på
Nordön diverse mera värmekrävande
»sydfrukter» gå väl till, ehuru de ej spela någon
roll annat än för den lokala konsumtionen.
Här har bl. a. frambragts en s. k. grapefruit,
som dock icke har något med den verkliga att
skaffa; den ser ut som en mycket stor apelsin
och har en egendomlig, svårdefinierbar smak.
Ofta går den under det besynnerliga namnet
»fattigmans apelsin». Trakten kring Auckland
är huvudsätet för dessa kulturer, och här
finnas också åtskilliga vingårdar. Vinets kvalitet
lämnar dock rätt mycket övrigt att önska och
är avgjort underlägsen den australiska varans.

Vattnen kring Nya Zeeland äro ytterst
fiskrika. Fisket var en av maorifolkets viktigaste
hanteringar och spelar en ganska betydande
roll än i dag. Den ursprungliga
sötvattensfau-nan, som innehöll en enda fiskart av
kommersiell betydelse, har berikats med ett flertal
införda arter. Diverse matnyttiga skaldjur
förekomma i stora kvantiteter. På sistone har en
stor, sandgrävande mussla, toheroa, givit
upphov till en liten industri. Den exporteras som
konserv i stigande omfattning.

Kapitlet om Nya Zeelands naturrikedomar
och deras betydelse för landets ekonomiska
utveckling är härmed långtifrån avslutat. Ur
dess jord och berg har guld utvunnits för
omkring 100 mill. pd st., och utbytet har ärmu
under de senaste åren haft ett värde av 1 mill.
pd st. per år. Brytvärda kollager finnas på

271

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free