Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA ZEELAND
Guldvaskning enligt modern metod.
många ställen. Förekomster av petroleum ha
fastställts inom fyra skilda områden, och några
millioner liter ha upphämtats, men
undersökningarna av driftens räntabilitet äro icke
avslutade. Tillgången på vattenkraft är vida större
än efterfrågan. Viktiga förutsättningar för
industriell utveckling äro alltså för handen, men
den viktigaste saknas dock: exportmarknader.
Industrien hålles vid liv endast tack vare
skyddstullar, som för övrigt hårt drabba snart
sagt alla importerade varor, oavsett om de äro
nödvändighetsvaror, som icke tillverkas inom
landet, eller mera lyxbetonade. Liksom på så
många andra håll drömmer man om
självhus-hållning på alla möjliga områden, kosta vad
det vill. Med de mycket höga lönerna och den
korta arbetsveckan kan man icke utan
tullskydd framställa ens på platsen
konkurrenskraftiga industrivaror, och export kan knappast
komma i fråga, den utgjorde 1935 endast 1 %
av produktionen. Många tullar äro för övrigt
rent prohibitiva och drabba även varor, vilkas
införande man hellre borde uppmuntra.
En summarisk översikt av export och import
för 1936 ter sig som följer. Det totala
produktionsvärdet var 97 mill. pd st.; därav
exporterades för 43 mill., medan återstoden konsimie-
rades inom landet. Värdet av
importen var 34,3 mill. I
produktionen ingår jordbruk med
8, mejerihantering, höns- och
biskötsel med 22,5, fiske med
0,5, gruvdrift med 3,5,
skogsbruk med 2, industri med 18,5,
byggnadsverksamhet och
diverse med 10,5 mill. pd st. Av
dessa siffror framgår tydligt,
att landet lagt pioniärstadiet
bakom sig. De primära
naturprodukterna spela en ringa
roll i jämförelse med de
sekundära. Påfallande äro de
höga siffrorna för den
inhemska konsumtionen, 88,3 mill. pd st. på en
befolkning av 1 554 000, d. v. s. 56,8 pd st. per
person, vittnande om en mycket hög
levnadsstandard. Och den gäller befolkningen i
dess helhet. Om man också icke kan påstå, att
förmögenhetsklasser saknas, så äro dock
extre-merna bortskurna eller rättare, de ha aldrig
funnits i samma grad som i Europa. Det är givetvis
glädjande med denna höga levnadsstandard.
Den har säkerligen sin del i den ringa
dödlighetsprocenten, 8,3 °/oo, enligt uppgift den lägsta
i världen. Även barnadödligheten, 32 "/oo av
levande födda barn under 1 år, är
utomordentligt låg. I få kulturländer torde folkets massa
ha så mycket tid som här för vila och nöjen,
sedan 40-timmarsveckan allmänt införts. I
många yrken arbetar man icke alls på
lördagen, butikerna stänga kl. 12. Den resande
främlingen undgår icke att stifta bekantskap
med en för honom mindre trevlig sida av
systemet; på sådana hotell och restauranger, som
ej ha råd att hålla sig med extra personal, kan
han varken få vått eller torrt efter kl. 7 på
kvällen. I småstäderna riskerar man faktiskt
att få gå hungrig till sängs. Med den myckna
ledigheten är det klart, att sporten skall
florera. Kapplöpningsraseriet har antagit sådana
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
