Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 / 277 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Den moderna televisionstekniken, av Sven Benner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filmbilden kommer det av filmen genomsläppta
ljuset att variera i styrka. Det får träffa en
fotocell och förvandlas där till en i takt med
ljusstyrkeväxlingarna varierande elektrisk
ström. Denna förstärkes med
radiorör liksom talströmmarna i
radio- och telefontekniken och
sändes antingen per tråd direkt
till mottagaren eller får
modulera en radiosändare, så att den
utsända vågens styrka växlar
med styrkan av det ljus, som går
genom filmen.

Bild 1. Principschema för filmsändare med Nipkowskiva. I motsats till den i texten beskrivna anordningen belyses här hela bildfältet, men endast det lilla parti därav, som av linsen avbildas på Nipkowskivans hål, sänder ljus till fotocellen.

I mottagaren förstärkes
strömmen eller radiovågen åter och
reglerar med hjälp av någon
lämplig anordning (»ljusrelä») styrkan av det
ljus, som av en kraftig ljuskälla sändes mot en
projektionsskärm. Ljusstyrkan i mottagaren
motsvarar sålunda i varje ögonblick
genomskinligheten av den fläck på filmen, som i samma
ögonblick träffas av ljusstrålen i sändaren. I
strålknippet i mottagaren finnes insatt en
likadan Nipkowskiva, som får rotera exakt
synkront med sändarens Nipkowskiva, så att i varje
ögonblick precis motsvarande punkter i
sändarens bildfält och mottagarens projektionsskärm
belysas. Man får då på mottagarskärmen en
trogen kopia av sändarbildfältet. Visserligen är
i varje ögonblick blott en enda punkt på
skärmen belyst, men den snabba takt, i vilken
avsökningen sker, bedrar ögat, som tycker sig se
en kontinuerligt belyst, kontinuerligt rörlig
bild på samma sätt som vid de vanliga
kinoapparaternas stillastående men snabbt
växlande bilder. Att bilden vid television belyses
punktvis i stället för över hela ytan på en gång
gör dock, att man egentligen skulle behöva flera
bildväxlingar per sek. (c:a 50) för att
synintrycket skall bli stadigt, flimmerfritt. Ett så
stort antal bildväxlingar per sek. erbjuder stora
tekniska svårigheter, men ett särskilt
konstgrepp (»radförskjutning», interlaced scanning,
Zeilensprung) ger redan vid 25 bilder per sek.
ett stadigt ljusintryck. Man låter nämligen
ljusfläcken först genomlöpa alla udda rader
(nummer 1, 3, 5 o. s. v.) och sedan, då hela fältet
passerats, återvända och bestryka raderna 2, 4,
6 o. s. v. Den kommer då att 50 gånger per sek.
i stället för 25 passera över ett visst område av
filmen, vilket ger ett stadigare ljusintryck. I
Europa har man valt 25 bilder per sek. för att
reducera störningar från det 50-periodiga
växelströmsnätet; i Amerika, där 60-periodig
växelström är standardiserad, har man av
samma skäl valt 30 bilder per sek. Ett nytt
amerikanskt system har blott 15 bilder per sek. och
får stadiga bilder genom fyrdubbel
radförskjutning.

Det praktiska realiserandet av den ovan i
princip angivna anordningen är relativt enkelt,
om man är nöjd med tämligen oskarpa bilder,
men har man pretentioner på en bildskärpa,
som något så när motsvarar den som uppnås
vid vanliga filmförevisningar, blir problemet
ytterst svårlöst. För att skärpan skall bli god
fordras tydligen, att bilden vid avsökningen
indelas i ett stort antal rader, d. v. s. att antalet
hål i skivan är stort. Detta illustreras av bild
2, som visar samma motiv återgivet med flera
olika radantal. Tills för ett par år sedan nöjde
man sig allmänt med 180 rader, medan nu 441
rader användas i flera system. För att skärpan
skall bli god även i vågrät led, måste man även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>